En enkel seger för AIK mot PSV på Råsunda ikväll. Inga konstigheter. Napoli nästa!
Råsundanostalgiker? Kolla in mitt album här!
En enkel seger för AIK mot PSV på Råsunda ikväll. Inga konstigheter. Napoli nästa!
Råsundanostalgiker? Kolla in mitt album här!
Sommarvärme, kvällssol och ett mål i sista minuten som rensar minnet av en djupt tråkig fotbollsmatch.
Fler av mina AIK-bilder från sista året på Råsunda sett från Östra Övre finns här på picasa.
Varje dag är en gnagardag, men den här söndagen bjöd på ”det där lilla extra” (och började egentligen redan igår med att vår lite mindre och lite yngre konkurrent trillade ur Elitserien i hockey och förlorade mot Elfsborg i fotboll).
Den traditionsenliga mottagningen av spelarbussen inför fotbollspremiären slet ett par tusen gnagare från sina starkölsfrukostar. Sen var det dags för den sista allsvenska premiärmatchen nånsin på Råsunda, med ett tifo som påminde om året när vi flyttade in i vår borg, 1937. Matchen var lökig och tam i snögloppet och slutade logiskt 0-0 inför dryga 20000 åskådare. 8000 av dem åkte direkt vidare till Hovet för fjärde hockeysemin som vi vann 5-3 med hjälp av lika delar vansinneskamp och finlir.
Här lite bilder från supersöndagen:
Hela samlingen bilder finns här.
P.S. AIK Media fångade mig inifrån bussen:
Har nu från min plats på östra nedre avtackat Johan Mjällby, Mats Rubarth och idag Kenny Pavey. Nästa års säsongsavslutning blir helt galen – sista matchen någonsin på Råsunda, andra guldet på tre år och ett tungt avsked till Daniel Tjernström. Men idag var det Pavey som tackade för sig med flera härliga vansinneslöpningar, sitt sista gula kort i AIK-tröjan för en kapning bakifrån som drog stående ovationer och ett bränt friläge.
80 minuter in i matchen kom den för kvällen nya speakern på Råsunda med påpekandet att det gäller allmänt rökförbud på läktarna. Men då var det ju redan så dags.
I övrigt har jag inte ett jävla ord att säga om matchen. Den får gärna glida iväg i dimman. Helikopterpiloten som hängde över Solna hela kvällen igår hänger nu ovanför mina kvarter, vore lite skönt för nerverna att kunna inta hans perspektiv – om tio minuter smäller det i globen.