Derbyångest, svettångor och rökbombsmoln

1-1. Skitmatch. Men som alltid en upplevelse och bra träning i att överleva i syrefria miljöer.

Bortafight i bruksort (Åtvidabergs FF – AIK)

Hemma på torpet igen efter en enkel tremålsseger mot Åtvidaberg på nygamla Kopparvallen, och en härlig start på hybrisens höst. Det var som oftast när AIK spelar en vänlig om än högljudd svartgul invasion i Åtvid. Qatar-hettan och ölen som serverades på parkeringen utanför Willys (inget Backstugan direkt) höll kanske de myllrande gnagarna lite lugnare än vanligt. Vår läktare såg ut att vara en urgröpt 1800-talslada fylld med stolar. Det går inte att lämna en bortaläktare i trä och gjutjärn utan att känna lite sorg över gamla Råsunda, men nästa vecka får… Läs mer

Bortamatch på hemmaplan – foton från första Tele2-derbyt

Konstig känsla att hemmakvarteren blir fiendeland för en kväll. Stockholmsarenan är en bättre derbylokal än nationalarenan, inget snack om det. Visst var det typiskt djurgårn att alla fina nya skyltar gjorts ogiltiga (”Står det A på era biljetter, gå mot D!”) och tråkigt att den ljusgråa plåtinredningen andas mer konferenssnittar än glidtacklingar. Och så är det ju en matta av plast man spelar på – hur kan någon vilja det? Men bengalerna brann fint och ljudnivån var som på Råsundatiden. Synd att vi körde utan försvar och passningsspel bara.

Nu får det räcka med avsked!

Ännu ett smärtsamt avsked är taget för oss gnagare. Men till skillnad från Råsunda och Ivan Turina så har vi inte förlorat Daniel Tjernström. Han blir en suverän CSR-ansvarig på kansliet. Jag blir inte förvånad om AIK Fotboll inom ett par år inte bara slipper ifrån de absurda polisnotorna utan istället får betalt för alla insatser klubben gör med barn och ungdomar, inte minst i stans förorter. Tack för allt du gjort på planen, Tjerna!

Tjerna.

Gick till ett Allsvenskan-jippo i Solna Centrum med ett enda mål – att få en bild på Daniel Tjernström, dagen innan hans sista match. Det var jag inte ensam om, men efter att autografkön till sist ebbat ut fick jag en sekund framför honom. Tack Tjerna, för femton år av smartness och kamp! Ja, och det blev förstås ett gäng bilder på andra gnagare också. Fler bilder finns på min Picasa.

Idrottens sista riktiga hjälte lägger av

Om en vecka äger årets mest storslagna avsked rum. Efter 396 matcher och femton år i AIK ska vi tacka av vår tystlåtne, lojale och alltid kämpande förebild och kapten, Daniel Tjernström. Det kommer bli känslostorm, tårar, tifo och massiva hyllningar så även för den som inte är såld på allsvensk fotboll är valet att en lördageftermiddag uppleva något alldeles unikt en no-brainer. Kom till Nationalarenan! Köp biljetter här! P.S. Såhär såg det ut när vi avtackade Råsunda, och såhär när vi tackade av Kenny Pavey.

Från Idrottsgatan till Mall of Scandinavia

Promenerade från jobbet genom Solna. Sorgligt att gå förbi gamla Råsunda, vars betongtrappor och stålgaller nu prydligt källsorteras på det som en gång var en kortklippt gräsmatta. Ännu sorgligare att senare på kvällen vandra förbi den nya ”arenastaden” med det som ska bli Mall of Scandinavia – norra Europas största shoppingcenter, vilket absolut ingen går och längtar efter. Utom förstås Unibail-Rodamco, ”Europas ledande börsnoterade företag inom kommersiella fastigheter, med specialinriktning på köpcentrum i europeiska storstäder”. Godnatt, gamla Solna!

Bottenderby i Globens mamma

Det spelades 1-1 igår kväll under Allsvenskans allra bästa läktardrag, även om det jämfört med derbyn på Råsunda kändes som en bridgekväll på världens mest överbefolkade servicehem. AIK Tifo hade som alltid gjort ett kanonjobb med ett klubbmärke som täckte tre etage. En välordnad bengalbränning gladde i två minuter och irriterade i tio då röken efteråt låg för tät för att spela boll. Bland oss 35000 som trotsat den u-landsmässiga infrastrukturen såg man efter matchen inte en enda nöjd min. Det fanns liksom ingen anledning att glädjas varken över matchen, resultatet eller… Läs mer

#27

Som cynisk intellektuell ifrågasätter jag ofta min religiösa övertygelse. För visst är det väl en sorts religiositet att vara gnagare? En gemenskap med tusentals, firandet av en högtid i veckan, en irrationell, godtycklig och obevisbar förvissning som man ständigt blir påhoppad för (av både ateister och de med annan religion). En parallell identitet man bär med sig men som sällan är något vidare stöd och som inte påverkar ens vardagsval (annat än hur kalendern ser ut på söndagarna). Är det inte bara en förströelse som stjäl fokus från viktigare saker? Ett opium… Läs mer

Avsked på Karlberg

Idag var jag över till Karlberg, skrev en rad i kondoleansboken, gick med ett femtiotal andra tysta runt och tittade på alla kärleksbevis som täcker gräsmattan. Jag klämde in min Bragdens Mamma-tshirt mellan ett gravljus och en väl använd Black Army-halsduk. Segern i Moskva var hans bragd, så enkelt är det. Det är få förunnat att vara charmig i små sammanhang och samtidigt på bara några minuter kunna knyta an till 10000 personer genom ett skyddsnät. Men sån var Ivan Turina. Med två meter muskler och snaggat hår såg han ut som… Läs mer