Jodu, Copyriot, det ska jag förklara!

Suveräne nutidshistorikern/teknikkulturfilosofen Rasmus Fleischer sticker som vanligt vassa pinnar i vår samtids förhållande till privat och offentligt, i sitt senaste inlägg mer specifikt om hur namnrättigheter säljs, köps och skänks i gåva. Globen heter officiellt Ericsson Globe Arena och nya Stockholmsarenan kommer från och med sin försenade invigning heta Tele2 Arena. Fleischers fråga är enkelt formulerad: ”Varför byter inte Gullmarsplan namn till Telefonplan?” Varför inte? Jo sörru, doktorn, det ska jag svara på. Om jag skulle pensionera min gamla domän gullmars.se och istället köpa loss tele.se eller telefon.se så är risken överhängande… Läs mer

Well, yuo haven’t, have yuo?

have yuo seen snake?

Ok, kanske inte den skarpaste copyn, men har ni så mycket bättre lappar där ni bor då, kanske? Till affischörens försvar kan jag också tillägga att skylten bakom lappen har budskapet ”Låt gatorna vara rena och fimpfria – på väg mot ett Stockholm i världsklass”. När jag gick förbi samma skylt (utan ormlapp) på väg hem från jobbet såg sprutnarkomanerna på busshållplatsbänken ut att vara helt skakade av rörelse inför stadens vackra vision. Undrar förresten om den växande orm-i-plastpåse-populationen är orsaken till att den lokala pygmétröglorimarknaden verkar ha dött ut?

Dagens kränkande reklam

I år går det som bekant inte så jättejättebra för det lilla lokala fotbollslaget här där jag bor. Om några veckor ramlar de ur Superettan och fortsätter sin resa mot gärdsgårdsserier och grusplaner. Därför hoppade jag till idag när jag såg den nya reklamkampanjen på Gullmarsplans T-bana. Klibbor med texten ”Starkaste säsongen någonsin!” – i grönt och vitt… Jag gläds verkligen åt alla Bajens bakslag, eller det är nästan en underdrift – jag lever på dem. Men är inte det här too much, too soon? Hur tänkte Berwaldhallens reklambyrå här? När kommer… Läs mer

Prett eller kolera?

Förra året gjorde jag som bekant ett prisbelönt reportage från As’puddens årliga kasbah. I år valde jag att inte sätta mig på min tvåhjuliga jeep och köra den långa riskabla sträckan västerut. Trots att människornas givmildhet i krisens svåraste stund gav mig många hjärtevärmande ShipToSoFo-moments förra året så såg jag framför mig vilka effekter ännu ett år i despotins järngrepp skulle haft på det bortglömda ghettot i Hägersten. Jag orkade inte med att se förra årets mellanmänskliga värme ersatt av internt våld, kringcirklande korrespondenthyenor och kommandoraider av Reinfelts legosoldater på de svältandes… Läs mer

Clownmetalflockens födovanor

Idag när jag hörde hur det mullrade ödesmättat utanför fönstret blev jag lite orolig och gick ut och kollade vad som var på gång, men det var ingen fara – det var bara domedagen som hade kommit till globenområdet. På tiden, kan man nästan tycka! Extra lyckosamt då min urbanzoologiska avhandling fick ett viktigt tillskott. I närmare en timme kunde jag närstudera en flock skräckmetalfans i dagsljus – en oerhört ovanlig syn. Likt starar på ett sädesfält i Skåne hade de i tusental landat mitt i betongen vid Globen. En helt unik överblick… Läs mer

Bölddagboken v25

P.S. till dagboksbild nr 2: Vill du skapa ditt eget hyllningsporträtt av svensk fotbolls godmodige mysfarbror (”Extern kritik tar jag lätt på, och intern kritik existerar inte”, ”Det är mot den bakgrunden jag hela tiden har sagt att pengarna som han fick… dom gjorde han rätt för”)? Eller vill du skapa ett altare åt någon annan folkets hjälte som du vill buga för varje gång du försoven och abstinent stapplar ut i köket för din morgonkaffe? Gullmars har förstås sakkunniga råd för dig: – Vill du avbilda en upplyst storstadshatsdespot som Lagrell… Läs mer

I’m the man

Det gick faktiskt. Nu är hon tyst och snäll när jag vill det och skriker och vrålar när jag så önskar.

Min onda tvilling

Igår på väg till jobbet stannade jag på kaffeburen i t-banan för en cortado. Kvittrande barista: Var inte du här inne alldeles nyss? Jag: Näe? Kvittrande barista: Meh, då var det din bastard brother! Jag: Ja, jag har tydligen en dubbelgångare i Hammarbyhöjden. Kvittrande barista: Det förklarar saken. Vad ville du ha? Jag: En cortado tack. Kvittrande barista: Vi har ett erbjudande, chocolate chip cookie för 10 spänn? Jag: Nej, tack, bara kaffet. Kvittrande barista: Du också??

Okulärapokalyptisk eklips

Öronen hindrade mig från att sova så jag stapplade runt hemma och kom på att om jag bara höll mig vaken lite till skulle jag kunna gå ut och förstöra ögonen också genom att titta direkt på solförmörkelsen. Kör i vind, sa min inre dr House, alltid glad över självexperimenterande.

Åå! Åå-åå! istället för champagne, alsolsprit!

Sen annandag jul är jag invaderad. Det började som extern otit, alltså hörselgångsinflammation eller ”simmaröra”, och satte sig snabbt på hela ytterörat. Efter ett dygn var halva huvet svullet. Smärtan dunkar till så att jag börjar längta efter den relativa njutningen efter mitt dubbelpipiga benbrott för några år sen. Några timmar senare känner jag mig helt döv men frisk, och börjar fundera på om jag inte skulle cykla några mil på trainern ändå, och pang, så smäller det till igen. Örondroppar och spritomslag hjälper ingenting, och högdoscocktailen av två olika antibiotika är… Läs mer