Konstig känsla att hemmakvarteren blir fiendeland för en kväll. Stockholmsarenan är en bättre derbylokal än nationalarenan, inget snack om det. Visst var det typiskt djurgårn att alla fina nya skyltar gjorts ogiltiga (”Står det A på era biljetter, gå mot D!”) och tråkigt att den ljusgråa plåtinredningen andas mer konferenssnittar än glidtacklingar. Och så är det ju en matta av plast man spelar på – hur kan någon vilja det? Men bengalerna brann fint och ljudnivån var som på Råsundatiden. Synd att vi körde utan försvar och passningsspel bara.