Hemma från Färöarna 2: G! Festival

Jag har länge varit sugen på att gå på musikfestivalen G! i den lilla byn Syðrugøta på Eysturoy efter att ha sett foton från stranden som stora scenen står på, sett hur blandat musikurvalet är och hur folk i alla åldrar och från hela Europa tar sig dit för att festa och lyssna. Jag hörde av mig och frågade om jag kunde få fotoackreditering, och de svarade med att fråga om jag ville plåta åt festivalens mediaredaktion tillsammans med bland andra resefotografen Alessio Mesiano. Eftersom jag skulle vara där ensam och ändå… Läs mer

Palindrom, kontraster, julpynt

Det är sällan jag går på bio. Det är ännu mer sällan jag kommer ut ur en biosalong med en vilja att hänga kvar lite till i filmen. Jag kom i alla fall ut från Rigolettos barbalkong med den känslan efter Arrival, varken på grund av flaskan Anchor Steam i stolens mugghållare eller filmens egentliga story som hade åtminstone en irriterande stor lucka, men desto mer för stämningen och hantverket. Arrival är långsam, sorglig och vackert filmad science fiction om en lingvist som får uppdraget att kommunicera med våra första besökande utomjordingar. Filmen är också en… Läs mer

Färöarna dag IV-V

Efter vinterdagen kom en sommardag eller vad man nu kallar perfekta 8 grader och sol här. Fortsatte utforska de södra öarna, med stopp i vackra Vestmanna och isolerade Tjørnuvík, och en fin konsertkväll på Sirkus Föroyar, där Konni Kass med band spelade modern mitt-i-atlanten-musik, eller ”någon sorts pop” som de själva använder som genre. Och så idag ett vinterrally upp till en cool kalla kriget-lämning som jag tyvärr inte hittade fram de sista höjdmetrarna till pga befann mig i ett tjockt moln och hade snö upp till knäna. Nu tillbaks i superavslappna(n)de Gjógv (som nästan uttalas som det… Läs mer

Hösten – en kortversion

Har visst förträngt den här plattformen (och alla andra) sen i somras. Så, sen sist: politisk depression, personlig existentiell ångest, AIK-mässigt svart hål. Men också ett par korta positiva upplevelser i form av antirasistisk Linje 17-festival (om än med blödande knä och 39 graders feber) i början av september och disputationsfest med sopblåsa och vardagsrumlivestomp.

Kärrtorps hjältinnor och hjältar – foton från söndag nr 2

Jag är inte för att göra politiska sammankomster till ”fester” eller att hålla relevanta åsikter borta för att alla partier ska kunna delta, men den manifestation som ägde rum i Kärrtorp idag var den bästa tänkbara. I det här fallet handlar det inte om att komma med den perfekta analysen av samhällsstrukturerna som lett till att SD kommit in i riksdagen och att fascismen stapplat upp på sina skröpliga ben igen, utan om att helt enkelt vara på plats tillsammans i värme: de som bor kring torget som anfölls, de som åkt… Läs mer

Ludwig Bell, Debaser Medis

Klippte några fyrfärgare på kusin Ludde ikväll på Debban Medis. Spelningen sammanföll med sista helgen ever på systerscenen Debaser Slussen, så en hel del av stans indiekids var AWOL. De missade ett gäng bra poplåtar och ett delvis nytt band, som lät riktigt bra. Wall of Sound åt folket! Fler foton här på Picasa.

Vätskekontroll med bel canto på Lasse i Parken

Efter årets hetaste dag var vätskebristen monumental redan vid sjusnåret. Då passade det perfekt med musik och öl på lummiga Lasse i Parken. Först svalkande somrigt snygg singer/songwriterism med och av Linda Bonaventura, sedan söt twee-pop på gitarr och ukulele med Mart Brennan, Stockholms svar på Stephin Merritt. Fler bilder från kvällens konserter här!

Smått och blandat

Now playing in the motherfucking bakgrunden är The Chills – Pink Frost. Om Ian Curtis vuxit upp i harmoniska Dunedin på Nya Zeelands sydö och haft något hopp om livet hade Joy Division kunnat låta såhär. Nu blev det istället The Chills som 1984 spelade in förra årtusendets bästa vinterpromenadballad. Så, tryck play nu. När låten tar slut, tryck play igen.

Snösvängigt kalla toner i Sumpan

Men lite musik värmer alltid

Popaganda 2012 – lokalt myshäng men inte mer

Slänger ut en liten provsmakningsmeny efter kvällens popagandahäng – fler foton finns på picasa. Förra året hade jag ackreditering till Popaganda och hobbyfotade allt-allt-allt. I år ville jag lyssna lite på banden och inte stressa runt i fotodiket så kameran var bara med på lördagen och alla mina bilder är skjutna ute från publikpöbeln. (Ja, nån enstaka sekund händer det faktiskt även i nådens år 2012 att en lucka öppnar sig i det blåvitlysande iphone-havet framför en så att man får klar sikt fram till scenen. Troligen får man tacka instagramtrenden för… Läs mer