Pendlingsmaximum

Idag var en sådan där dag när jag nästan lyckades glömma de senaste veckorna då jag hasat omkring småsjuk med en zombies livsgnista, lidit på överfulla t-banetåg och väntat på banfel, vagnfel och växelfel. Tagit smällar av SL:s antifusk-prioriterande automatiska spärrar och muttrat över SL:s politiska ledning som misslyckas med alla sina uppdrag, chockhöjer priserna, planerar puttenuttiga spårvagnar för de allra rikaste gullepluttområdena och tar i med hårdhanskarna mot tolvåringar. Morgnarna när jag var nära att knuffprovocera ordningsvakter för att få uppleva nån annan känsla än frustration, om så bara smärtan och… Läs mer

Giro de Fakiro

Famous last words: nu är det vår, nu kan man åka i kortbyxor och kortfingrade handskar! Åtta mil och tre timmar av wardrobe regret blev det. Kaxigt medvindsflyt ut till Årsta Havsbad, och sen in i en betongvägg av kyla och motvind. Tröstfika i Västerhaninge piggade upp lite men sen ledde Polarmetoden(tm) till krampkänning i Sharpneck. Alla någorlunda framåtriktade kroppsdelar domnade bort. Nu ska jag klimatkompensera för all varmvattenbesparing jag nånsin stått för och bo i duschen till kvällen.

Energikrisen

Det råkade bli ett distanspass idag, och sex timmars cykling på en för stor mountainbike känns i kroppen nu. Tanken var egentligen att bara susa upp till Famagusta på den turkiska sidan av buffertzonen för att ta lite bilder, men jag körde vilse vid exakt varenda vägskäl. Har ingen aning om hur lång turen blev – stängde av GPS:en när batteriet i telefonen började försvinna – men med starkt tempo i början och en hel del grusväg och total utmattning på slutet… kanske drygt tio mil? Det var så länge sen jag… Läs mer

Litet P.S. till föregående post

Tog två timmar och tio minuter att gå hem från jobbet. Precis som det gjorde i somras. Men det kändes längre. Jag borde skaffa en cykel.

Jag går loss på Stockholms gator

Den här bloggen är kanske inte direkt där uppe med WikiLeaks när det gäller att publicera oväntade scoop. Men nu ska jag bomba ut en sällan kommenterad aktualitet: det är snorkallt ute! Att cykla i det här vädret känns som att kasta pärlor åt svin. Asfalten i sydeuropa förtjänar kontakten med mina däck. Isvallarna och moddgroparna här gör det inte. För att straffa mig själv för att jag inte samlar mil i cykeldatorn har jag börjat promenera hem istället. Hem från jobbet och från vinsliriga middagar, hem från koffeinstinna kusinfikor och pendeltågsstationer… Läs mer

Vinterlajv

Jag är med i ett lajv som utspelar sig i skiftet mellan den senaste istiden och yngre stenåldern. Jag spelar en utstött överårig neandertalare som hankar sig fram i klanbebyggelsens södra utkanter. Jag har glömt hur ett varmt mål mat känns i kroppen då min diet nu består av frukt och nötter (och någon enstaka 7eleven-sallad). Min energinivå ligger därför på minimum då jag släpar mig i minusgrader till mitt dagliga slit i stenbrottet. (Tur att nån hunnit uppfinna hjulet i den här parallella verkligheten, hade säkert varit ännu segare att cykelpendla… Läs mer

Istället för speaker – skogspoet

Kvastbilen på Ronde van Retaard 2010

Ronde van Retaard är nog den enda cykeltävling jag hellre hade varit med i än de klassiska Tour-etapperna på 60-talet. Nästa år hoppas jag att Tour de Retard är tillbaks här i stan. Då ska jag vara med, förstås på en för evenemanget specialbyggd (eller kanske snarare -dekonstruerad) cykel. Vad jag vet brukar det inte vara någon vidare konstsatsning i södertörnsskogarna, men man kan ju alltid hoppas att Kanot Club Velour (eller vad de nu heter) tar med sin huspoet: . Det vore också underbart om den göteborgska direktions- och kvastbilen finns… Läs mer

Palma and beyond

Idag var en riktigt bra dag på cykeln. Drog som vanligt iväg för sent för att dra nytta av någon slags morgonsvalka, men det fläktade från havet och jag fick i mig några sköna mil och ur mig min sista överskottsenergi. Började med ytterligare en omgång sightseeingsnurrande i Palma. Söndag och siestatid gjorde att stan var tom, tyst och trafikmässigt trivsam. _ Sen hade jag siktet inställt på den läskiga Calvia-stigningen men lyckades köra fel väg hela tiden och tvingades efter lite berg- och dalbanecykling vända helt om två gånger i ett… Läs mer

Långt från toppformen…

Barns nivå

Jag bestämde mig för att göra ett försök med Tramontana-bergen, trots att formen för klättring är långt borta. Bihålorna är inte glada och skallen dunkar om jag rör mig för fort. Jag tänkte ändå att jag skulle vara duktig och hälsomedveten så jag tog pulsklockan. Skulle jag hålla mig under 180 är det väl ingen risk att bli sjukare? Till klostret i Lluc skulle jag väl åtminstone ta mig! Jag rullade iväg mot Pollenca, tryggt inkilad bakom en liten klunga från Birmingham med dödskallar på sina vindvästar. Tog kustvägen upp där de… Läs mer

Hinner man till kanarieöarna på en helg?

Happylampa

Kom just hem från en solotur runt sjön Flaten. Det var jobbigare än jag väntat mig. Det relativa mildvädret i morse lurade mig så jag var inte klädd för snö och is uppifrån. Bara bomullskeps under hjälmen var ett monumentalt feltänk. När man pratar om turer som stärker pannbenet menar man nog inte att skallen ska frysa till ett torskblock under en blöt keps? På stigen runt Flaten hade jag gärna haft lite bättre däck än 35mm city-dubbat, särskilt när det började skymma. Ett två decimeter brett upptrampat spår med halvmeterdjup kramsnö… Läs mer