Jag går loss på Stockholms gator

Den här bloggen är kanske inte direkt där uppe med WikiLeaks när det gäller att publicera oväntade scoop. Men nu ska jag bomba ut en sällan kommenterad aktualitet: det är snorkallt ute!

Att cykla i det här vädret känns som att kasta pärlor åt svin. Asfalten i sydeuropa förtjänar kontakten med mina däck. Isvallarna och moddgroparna här gör det inte.

För att straffa mig själv för att jag inte samlar mil i cykeldatorn har jag börjat promenera hem istället. Hem från jobbet och från vinsliriga middagar, hem från koffeinstinna kusinfikor och pendeltågsstationer jag åkt i onödan till för att få gå en bit.

Hur kort eller långt jag än tror att jag gått visar det sig alltid vara precis 6,7km, vilket är ganska lagom i kylan men samtidigt lite spooky (kunde varit temat från en Stephen King-novell). Promenadpendlarsporten ger inga direkt hisnande fartupplevelser och batterierna i mitt bluetoothheadset brukar ge upp efter en timmes mp3:ande men nu har jag dragit ihop fem mil på en vecka och börjar komma in i det.

Dagens 7km gick jag i eftermiddagssol så jag passade på att lyfta kameran några gånger:

2 Responses to Jag går loss på Stockholms gator

  1. Ulli skriver:

    Du gör så att säga en Katrin. Men akta dig för halkan!

  2. gullmars skriver:

    Hon har redan anmält intresse för att gå med!

    Mina gamla vita sneakers klarar halkan perfekt. Att promenera i mina dyra CAT-kängor är däremot som att gå på tvålar i olja. Om inte Sverker hade slutat skulle jag ringt till Plus telefonsvarare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: