Tre månader senare…
Har visst inte slängt upp nåt här sen i september, så här kommer ett desto större hoprafs från förra decenniets sista kvartal: kylblåsiga stockholmsnätter, första snön i Sigtuna, jobb i Alvik, nyår i Gregersboda, syskon, syskonbarn och blandad gullmarsiana. Mest mörker som vanligt, men också enstaka ljusglimtar.
Med fotoknät runt Långholmen
Jag har ett halvtrasigt knä som bråkat extra mycket senaste dagarna. Efter varje försök att gå mer än ett par kilometer, varje oförsiktig rörelse, flammar knäet upp som en högerpolitiker ställd inför ett faktum. Arg svullnad och elakt knastrande. Igår tog jag ändå en kortpromenad runt Långholmen efter jobbet – 25 grader i maj är ju ändå 25 grader i maj. Synd att varje liten utsiktsklippa är en sån magnet för mig för hade jag hållit mig på grusvägen hade jag kanske sluppit känslan av att nån fyllt min knäskål med eld,… Läs mer
Fotoblogg – nu med kamera igen!
Min ovilja mot marknadsföring, pushande, influenceri, ”personliga varumärken” och sökmotoroptimering (kanske all form av optimering egentligen) är nästan lika aggressiv som min alpollenallergi är den här veckan. Det, tillsammans med helt ointressant innehåll på ett stendött medium har lett till en milstolpe i bloggens historia: för första gången sedan… 2008? har det i år gått en hel dag utan sidvisningar i statistiken! Men det är inte det enda som är värt att fira. Vi har ju också fått en EU-lag idag med lobbyskrivna klausuler som fick mig att tänka tillbaks på vad… Läs mer
Hemvägar III
Gamla reservkameran är vad den är – gammal. Men den är mindre och lättare, och jag behöver inte vara rädd att få den stulen. Jag behöver i och för sig inte vara rädd för att få finkameran stulen heller, den har ju redan stulits från mig. Oh well, här är några fler hemvägar genom vinterstockholm.
Fotoblogg – nu utan kamera!
En till månad har rasat förbi, och det enda spännande som hänt under den är att jag fick min väska, förstås inklusive kamera, stulen. Så tills jag skaffat nåt rimligt begagnat för försäkringsslanten så går jag runt med min nio år gamla reserv-Nikon. Den har sett bättre dagar, gillar inte mörker lika mycket som jag och har knappar som oftast sitter fast i fel läge. Så det enda som fastnar är torftig vardagsrealism. Till och från jobb, till och från jobb, till och från…
Trött Saturnalia
Mer utmatting än fest = få photo ops. Men har i alla fall hängt lite med syskonbarnen och gått runt lite i snöstockholm.
Ny del av kartan upplåst
Rädda Barnen som jag jobbar på har flyttat i helgen. Som IT-tomte slapp jag bära möbler och kartonger men hjälpte istället till att få upp den nya servermiljön och se till att alla system (både de jag byggt och alla andra) rullade snällt på måndagmorgonen. Hann förstås också med att ta några första bilder på Alviks Strand, där jag kommer sitta från och med nu. Bloggen kommer alltså knappast bjuda på några fler bilder från gamla Sumpan nu alltså, kanske desto fler av Fredhäll och diverse Essingeöar.
Stadshusplåt
Några foton från en kort lufta kameran-promenad och lite hemmaturistande i Stadshusparken.
50 grader på balkongen
Min semester har precis startat men sommaren känns redan fullvuxen. Slutet av maj och början av juni har bjussat på sol, svett, dopp, tragedi (what else is new) och gatufoto mot het asfalt:
Titanics orkester hackar
Så flöt även april obemärkt ner i dåtidens oändliga ravin. Några utflykter, en trevande vår, eremitliv. Avslutade månaden med att köpa min första bil. Eftersom praktiska elbilar fortfarande är förbehållna direktörsklassen fick jag köpa en fossileldad, vilket 2018 känns som att leda Titanics orkester i sin sista låt på det lutande förstaklassdäcket och sen börja hacka flisor ur skrovet med dirigentpinnen. Det blev hur som helst en tre år gammal terrängkombi av märke SEAT, som i botten är en Golf. En perfekt mix av tysk miljömoral och katalansk känsla för vilt strejkande… Läs mer
Och mars kom och gick
Ispromenerande, soffporträtt, småsnorisar och slumpskott från förarsätet – ett osorterat bildspel från en månad av mental istid men också föredömligt skön yttre kyla: mars 2018.
Upplevd temperatur: lagom
När snön brakar in, vindbyarna når kuling och vädersajterna säger ”temperature: -12C, feels like: -23C” mår jag bra. Det här är vad mitt inre fjärrvärmeverk är kalibrerat för. Med två lager (piketröja, regnjacka) kan jag plötsligt promenera flera minuter utan att svettas ihjäl. Plus förstås att det är något visst med Stockholm när det minns 40-talets krigsvintrar (då smoggen bestod av gengasmoln istället för osynliga dieselpartiklar).
Ytterligare ett uppsamlingsheat
Inte mycket har hänt sen sist men några vintervardagsbilder har ändå fastnat i kameran.
Lagom lång utflykt
I stadens regniga hjärta har jag min syster och hennes familj. Att lämna folkrepubliken Gullmarsplan och åka in till Gamla Stan för fika är en alldeles lagom äventyrlig söndagstur när vädret är som det vill vara.
Hemvägar II
Alla vägar leder till Gullmarsplan. Och alltid har det hunnit mörkna när man väl når dit.
Västerut nära årets slut
Utflykt med foto-Sev till Färingsö och Drottningholm i vräkig limosuv full av objektiv och bensinmackskaffe var en solstrimmig avslutning på ett helt hopplöst 2017.
Den mörkaste årstiden
Det fastnar inte mycket dagsljus på mina minneskort under de här kämpiga veckorna i november och december. Men desto fler LED-slingor och bromsljus.
På kungliga pokemonjaktmarker
Hemma i värmen efter en skön eftermiddagspromenad i Drottningholms slottspark. Novemberkylan bet och dagsljuset var nära noll, men jaktlaget jag slog följe med hade god pokemonlycka.
Pölplaskhopp på Kungliga Djurgården
Höstig och hostig djurgårdslördagspromenad med små och stora snorisar.
Hemväg
Att köra hem från sjukhusbesök en fredagkväll kan vara snabbt, betonggrått och effektivt. Eller så struntar man i söderleden, pausar lite på Riddarholmen och skjuter historiska stockholmsplatser genom framrutan.
Stockholmshäng med Eldh och vatten
Dags för uppsamlingsheat igen efter en långsam vecka i stan. Plaskdammande på Bandängens parklek med A & J, visning på Carl Eldhs Ateljémuseum med Sev och lite allmän Stockholmiana.
Hemma i stan
Klart till halvklart, spridda skurar. Allmäntillstånd gott och opåverkat. Motstånd skall göras ständigt och i alla lägen.
Snösätra Springbeat -17
Snösätra är industriområdet mitt i skogen mellan Farsta och Rågsved som blivit Stockholms graffiti-fristad. Såhär såg det ut på Springbeat-festivalen där målare, festare och nyfikna led (jag) eller njöt (alla andra) i den tidiga lördagkvällens 28-gradiga dallervärme. (för den extremt intresserade finns ännu fler foton här)
Färg över Mälaren
Plåtar alldeles för lite nu, men minneskortet innehöll ändå lite blandad kompott av utflykteri, fikande och små vardagsdetaljer.
Drottninggatan två dagar senare
Söndagskväll i City, drygt två dygn efter lastbilsattentatet och några timmar efter den stora manifestationen på Sergels Torg. Det är lite tystare än vanligt men mycket folk som lämnar blommor, skriver en hälsning eller sakta flanerar. Alla är påverkade av vad som hänt, men de som skrivit att stan är för evigt förändrad, eller att vi inte längre lever i samma land, har nog fel. På gott och ont är det precis samma plats som förut. Lika skiktad och kall i vardagen för många, lika rik på färg och händelser, lika förmögen… Läs mer
Dimma över Stortorget
Gamla Stan utan turister är en trivsam stadsdel. Gränderna utgör också en kul liten bilbana när man för en gångs skull har dispensgrundande anledning att köra runt där inne i smeten.
Kungligheter i stockholmskylan
På en timme i stan hann jag plåta skridskoprinsar och -prinsessor som mer eller mindre graciöst gled runt Karl XIII i Kungsan, ta grupporträtt på en julfestande arbetsplats, träffa röda linjens queen Nabila som jag köpt ett par grafiska printar av (sångdrottningen Oum Kalthoum nedan ska jag ha själv, den andra kanske jag ger bort i jul) och lämna in kameran för reparation. Det var hög tid, den har länge vägrat använda blixt och sista tiden bara velat ta bilder på julbelysningar.
Palindrom, kontraster, julpynt
Det är sällan jag går på bio. Det är ännu mer sällan jag kommer ut ur en biosalong med en vilja att hänga kvar lite till i filmen. Jag kom i alla fall ut från Rigolettos barbalkong med den känslan efter Arrival, varken på grund av flaskan Anchor Steam i stolens mugghållare eller filmens egentliga story som hade åtminstone en irriterande stor lucka, men desto mer för stämningen och hantverket. Arrival är långsam, sorglig och vackert filmad science fiction om en lingvist som får uppdraget att kommunicera med våra första besökande utomjordingar. Filmen är också en… Läs mer
Snö, slapphet, sexism
9/11 2016 kommer minnas som dagen då jänkarna valde en kvinnohatande rasistgubbe utan annan agenda än att jävlas med folk han känt sig förorättad av. Det var också en dag då det snöade rejält och Stockholms skyddsnät mot naturen visade sig vara helt nedmonterat. Vi har haft snö förut, vi har haft förseningar och trottoarer som det tagit tid att röja upp och sanda, men sällan har jag sett en så slapp respons. Stan gav helt enkelt upp. SL försökte inte ens ge sig ut och köra utan ställde helt sonika in… Läs mer
Stämningsfull byggplats
Promenerade i kvarteren runt Mariatorget och kom in på Maria Magdalena kyrkogård. Kyrkan är insvept i plast, stängd för totalrenovering och det ligger byggmaterial över hela kyrkogården. Men på enstaka små platser stod allhelgonatänkande söderbor med tända ljus och spår av tårar i ansiktet. I lurarna gick Four Tet – Druid 1 varv efter varv.
Det är Nynäsvägen som gör resan värd
När det plötsligt kom en hösthelg med sol efter veckor av apokalyptiskt mörker rullade jag ut på en av mina grannmotorvägar för att köra till dess slutpunkt, Nynäs rökeri, där det finns bryggfika att få även efter att klockan ställt om sig till vintertid. På vägen förbi havsbadet försökte jag gå i Fredrika Bremers fotspår på Årsta Slott, men slottsparken var full av dyrt klädda män som svingade järnklubbor. Det sägs att vi geologiskt sett nu lever i antropocen då människan genomgripande förändrat planetens ekosystem genom jordbruk och industri. Södertörn har dock sedan länge passerat den eran, där är varje odlingsbar… Läs mer
Alla vill bo på hatade Gullmarsplan
Det är en sak jag undrar över. Jag bor några meter från en plats som det är svårt att vara lokalpatriot inför när den beskrivs såhär i lokalpressen: Samtidigt är 95% av den adresserade post jag får reklamblad från mäklare som säger att bostäder i mitt område är enormt eftertraktade: Jag får det inte att gå ihop, men jag bor väl kvar här tills nån river skiten och anlägger en idyllisk toscansk vingård eller vad det nu är alla vill att Gullmars ska vara.
Sönderfallsbevis
När man sitter där med sin mångmiljonvärderade bostadsrätt, nollräntekonsumtion, lyxiga skatteavdrag och linas ekokasse är det lätt att man börjar känna att samhället närmar sig en kollaps men att man inte kan komma på några egentliga tecken på det. Därför gav jag mig ut i vardagen och hittade snabbt hela sju bevis. Trasiga neonskyltar, basketkorgar på hög, hus utan fasader… Nu behöver vi verkligen lite andrum. Rädda Slussen!
Stänk och flikar
Sista semesterveckans sista dagar, innan skyfallet kom och den torterande vardagslunken tuggade igång. Systerdotters skratt i badbalja, laxpudding vid Årstafloden, fyra timmar på Lyran som kändes som en, mitt livs sämsta affär och ett livlöst derby:
Sensommar vid vatten
Det hemliga tricket för att förlänga sommaren nära på i det oändliga är att hänga vid vatten så mycket det bara går på kvällarna. Mälaren, Årstaviken, Bällstaån eller Stilla Havet spelar ingen roll.
Snabb grillmiddag på Vinterviken
Grillad laxburgare med kimchidressing följd av misslyckad jakt på en ninjalikt undflyende regnbåge upp längs Tantoberget och en lång diskussion om yta, ideal och negativ självbild. Det var en sån kväll i kväll.
Stärkande och uttröttande helg
I två dagar har jag varit chaufför, lekledare, stockholmsguide och upplyftare till läskigt höga platser åt Sevs två fina ungar, 4 och 6 (och åt Sev själv, minus lyftandet). På två dagar hann vi med Mulle Meck-parken, två besök på Naturhistoriska, Cosmonova, Vasa- och Timmermansparkerna, Årsta Havsbad, Spårvägsmuseet, plåtning från Bastugatan och häng med två vasastanfamiljer. Så jag har en aning både mental och fysisk träningsvärk, och lite extra stark längtan efter egna knoddar att svara på frågor från om elektricitet, nervsystem och fågelägg. Men kan nån först berätta för jordens barn att leksaker som om och om… Läs mer
Citysommar
På en kvällsvarm badklippa råkade jag säga ”varför kom jag in i badläge först nu när sommaren är slut?” när jag egentligen menade att min semester var över. Jag har fått äta upp den sägningen ett par gånger, sommaren har sen dess bara blivit somrigare och i år längtar jag inte efter höst. Några veckor, känslor och bräckvattendopp till kan jag stå ut med.
Midsommar
Hemma efter som alltid fin midsommarhelg i Småland, präglad av svettig hetta, brexitsnack, islandsyra och tyvärr en gubbig nackspärr som fortfarande håller mig i ett smärtsamt järngrepp. Utöver midsommaridyllen några tidigare bilder från Artipelags Hålludden där badklipporna var fläktande folktomma.
Sportfotoprao på LJAT – dag 2
Plåtade några matcher till igår på Lennart Johansson Academy Trophy. Hann tyvärr inte dit idag för att fota finaler och pokallyft, men de lag jag imponerats av vann alla sina respektive grupper. Barca och Juventus på pojksidan och PSG på flicksidan. Mina två första praodagar har visat att sportfoto är precis så svårt som jag trodde. Att med två kameror i klent elljus fånga 22 stissiga 14-åringar jagandes boll på 100 meter plastgräs är en konst som kanske främst består i att inte bli alltför frustrerad över att hela tiden fokusera millisekunden efter de avgörande ögonblicken. Samtidigt var det en kul utmaning att… Läs mer
Stormatch på LJAT 2016
Lennart Johansson Academy Trophy är en årlig turnering för 13- och 14-åriga pojkar och flickor som spelas i Solna och arrangeras av AIK. Varje år har man med några av världens bästa lag, i år har bland annat Barca, PSG, Juventus, Atletico och Chelsea ungdomslag med. Den första match jag hann med på 2016 års upplaga var AIK – FC Barcelona i pojkar 02. Som alltid har Barcas akademilag några vansinnigt skickliga spelare och AIK:s 14-åringar hade det svårt. Matchen slutade 0-9 trots en skarp straffräddning av AIK:s målvakt. Även Barcas målis tvingades till ett par svettiga räddningar, men… Läs mer
Kort högsommar
Kristihimhelgen bjuckade på maj till augusti på rekordtid, från torsdagens titta-man-kan-sitta-ute-och-äta-glass till söndagens drick-mycket-och-håll-er-i-skuggan-oj-satan-rikstäckande-gräsbrandsvarning-och-eldningsförbud. Jag övade på att jaga småfågel med nya långobjektivet och systerdottern på att gunga och garva. En fin helg. *) troligen i stil med http://www.svd.se/02-promillekrav-pa-sjon-leder-fel
Jag lajvar Walburga Habsburg Douglas
Dagen före 1 maj är traditionellt en jävligt borgerlig dag. Jag gick all in, plockade ut den vräkigaste av city-tanks med växelspak i orreforsglas och svensk flagga på stolslädret, låtsades jättehårt att det inte stod Sunfleet på den och pilade ut till mina fantasiklassfränder på Drottningholm. Alla hade små hundar, jaktjackor och skor som inte tålde den sanka marken. Väldigt treevligt på det hela taget.
Ännu en AIK-premiär, ännu en krampmatch
Inte mycket att säga om matchen, annat än att Carlos Strandbergs inhopp gav starka Goitom-vibbar. Gäller bara att han inte gör för många mål så CSKA Moskva vill ha tillbaks eller sälja honom dyrt i sommar. 1-1 var väl lika väntat som trist, men alla smågnagare fick ändå hoppa i hoppborgar och kasta kvittorullar så säsongen är äntligen igång!
Soldyrkan i skärgårdscity
Reservkameran och jag körde ut till Vaxholm för att lapa sol och lära kondiset göra en ok cortado. Söndagar är inte det sämsta ändå.
För kallt för proffskameran
Ganska precis halvvägs ut på en mils promenad i minus 11 avled slutaren i min Nikon D750. Det fina solnedgångsljuset fick förbli ofotograferat idag.
Utflyktsfoton från innesittandets tid
Utflyktsfoton från innesittandets tid (Fallout from Fall Outings)
Beckholmen, Stockholms Göteborg
Tog årets första höstkvällspromenad på Djurgårn igår kväll och hamnade ute på Beckholmen. Här finns träbåtar, stängsel, torrdockor, konsulter och ett par fattiga konstnärer. Ganska precis som Göteborg alltså. Om man nu hade kunnat se Katarinahissen i solnedgång från Drömmarnas Kaj istället för ett regngrått industriområde.
Stockholm Zombie Walk 2015
Så har man stått på söder och flörtat med bleka, blodiga odöda igen. Zombies gillar inte alls bara att äta folks hjärnor, det är en myt. De älskar nämligen också att bli plåtade. Jag ställer hellre upp på den andra fetischen än den första, så här är delar av dagens skörd. Fler bilder finns här.
DN skjuter raketer på stan
Dagens Nyheter firar sitt 150-årsjubileum. Jag hade hoppats på en ceremoniell defenestrering av Hanne Kjöller, Peter Wolodarski och Susanna Birgersson från 26:e våningen i DN-skrapan i den tyckonomiska hederns namn. Nu föredrog tydligen ägarna en klassisk fyrverkeriuppvisning, så jag har stått och frusit på Skinnarviksberget. Jag kom dit sist så jag fick inte plats att plåta raketer men fick en fin utsikt över stan när röken hade skingrats.
Pastellkaos på Cyklopen
Det prisnominerade anarkokulturhuset Cyklopen släpper sällan in några marknadskrafter, men idag var ett undantag då det frihetsvänstriga pastellpalatset fylldes till bredden av krimskrams, hempysslat och opunkig grannbefolkning. Det fanns inget där jag behövde, utom en trevligt kaotisk fikastund där elefanter doppades i saft, gurkskivor ”tappades” från andra våningen och kurdiska knivar recenserades.
Alla helgons regniga kväll
Traditionsenlig tur till Stockholms mest överklassgotiska plats – Galärvarvskyrkogården. Innanför döljande murar och i skuggan av Nordiska museets skogstokiga fasad vilar amiraler, kaptener, okända kortdistansseglare från regalskeppet Vasa och en och annan privatteateröstermalmare.
1 maj för mina liberala avföljare
Jag hittade faktiskt ett par bilder utan röda fanor stämplade 2014-05-01 på minneskortet, så här kommer ett inlägg som kanske kan locka tillbaks det fåtal mer liberalt inriktade läsare som avföljde mig efter gårdagens demonstrationsreportage. Väl bekomme. Leve demokratin, friheten och det indexknutna apanaget till hovstallarna!
Första maj i snålblåstens land
Efter gårdagens valborgerlighet var det äntligen dags för en röd dag. Det blåste kallt men solen och folkmassan värmde. Vi var över 15 000 som gick från Medis till Kungsan där talen handlade om vinster i välfärden, fascismens fula ansikte och EU. Comandante Sjöstedt höll ett lite för långt och ganska oinspirerande reformistiskt tal, medan min statsministerkandidat Jenny Bengtsson från restaurangfacket var mer kompromisslös och eldande. En fin dag på det hela taget.
Turistvalborg
Lätt sliten mötte jag upp barnfamiljer och vårturister på Stortorget och fackeltågade sedan ner till Riddarholmen för att bränna Wrangelska palatset (trodde jag, men det var visst en dag för tidigt för sånt). Ett kyligt regn drev in så jag fick en ursäkt att gå hem och inta stärkande soffläge inför morgondagens kravaller.
Snabbrecension av att inte fota havsörn
I serien med snabbrecensioner av att inte göra olika saker har vi idag kommit fram till den i läsekretsen kanske allra mest efterlängtade test-aktiviteten: fota havsörn. Då jag vid tidigare resor misslyckats med att komma havsörnen nära och jag idag hade en ledig dag plockade jag ut en bil och körde till en soptipp. Inte helt olikt en vanlig fredag alltså, förutom det där med bilen. Ett par kilometers kånkande på fotoväskan och en klättring upp på sopberget senare kunde jag konstatera att örnarna ätit upp allt roadkill de matas med och… Läs mer
Vintervikens ljusfest
Fin fredagskväll på Vintervikens Trädgård, där den årliga ljusfesten ägde rum. Levande ljus, eldar och färgglada ljusslingor i hela trädgården, goda varma mackor och soppor och hösten känns välkommen.
Sommaren – nu med höstens brist på ljus
Middag på klipporna längs Huvudstas riviera, sen promenad in till S:t Eriksplan via Karlbergs slott. Torsdagskväll i världens vackraste huvudstad helt enkelt.
Kungsholmsrivierans finaste och enda trattoria
Med 1800 semesterbilder att redigera slänger jag som överslagshandling upp ett par små foton från gårdagens födelsedagsmiddagskväll på Norr Mälarstrand.
Fotografiska: muséet där vägen hem är 80% av konstupplevelsen
Just nu är den klart största behållningen av ett besök på Fotografiska utsikten från Stadsgårdskajen på väg mot Slussen efteråt. Oreflektera(n)de utställningar med Helmut Newtons ”banbrytande” nakenmodebilder som kioskvältare känns sådär. Bäst i huset är Motohiko Odanis kaosverk där man omges av filmer av och ljud från brinnande vinylskivor, framlänges och baklänges. Meditativt och störande samtidigt.
Jakten på det helt unika fotot
Kom på värsta idén för ett foto idag efter jobbet. Den unika körsbärsblomningen skulle tydligen vara på gång i exotiska Kungsträdgården! En lång resa till det avlägsna Kungsan, visst, men livet som naturfotograf väljer man inte för att det ska vara enkelt. Skaffade biljett på stört och åkte dit för att för en gångs skull vara helt ensam om ett storslaget motiv. Men… Föreställ er chocken när jag kom dit och inte alls var den första som kommit på idén! Nåväl, skam den som ger sig. Bara att tänka ut nästa alldeles unika… Läs mer
Närturism med exotisk bergbana
Följde med ett par kamrater på upptäcktsfärd i närorten. Motorvägsbussen från Sumpan till Liljeholmen, den skakiga bergbanan upp till Nybohovshöjden (svindlande 58 meter över havet) och så värmande misosoppa i nybyggda Liljeholmskajen-området.
Munchy eftermiddag på Thielska galleriet
Checkade ut tidigt från jobbet och kajkade över till Kungliga Jugå’n för lite nationalromantik, naket och Nietzsche. Mest för ölen efteråt, men en konst eller två slinker alltid ner en solig onsdagseftermiddag.
Flumskolan på Kulturhuset
Var och lyssnade på live-inspelning av podcasten Flumskolan på Kulturhuset, och passade på att ta lite bilder. Radiosatirikern Ola Söderholm, Galago-redaktören Johannes Klenell och underbara allroundgeniet Nanna Johansson satt som tre leende frågetecken och ömsom analyserade, ömsom skojade om Ian Wachtmeisters (såklart timbroutgivna) bok Ankdammen från 1988. Avsnittet dyker väl inom kort upp på Aftonbladet Kultur. // Uppdatering 20130321: Här ligger nu det nya avsnittet // Resten av bilderna finns här på Picasa.
Stockholm har blivit kallt. Igen.
Och min stackars kamerasensor har blivit så skitig att jag nu bara kan fota i vissa ljusförhållanden, och trots det måste klicka så många gånger med retuscheringsverktyget att motiven knappt syns efter uppstädning i Photoshop. Här är till exempel en serie porträtt på den turkiska statsbesöksdelegationen från i eftermiddags:
Fångad i ett frostnyp
Den som uppfinner ett kamerahus med inbyggd handvärmare förtjänar alla Hasselbladspris i världen. En kvart utomhus räckte gott idag även om det var surt att mitt mål, Katarinahissens terrass, var igenbommad. Hissen har slutat gå för gott och grinden från Mosebacke är bara öppen när Gondolen är det, vilket innebär att stans bästa utsiktsplats är off-limits under dygnets ljusa timmar. Bra där, Stockholm. En sväng till Galleri Kontrast, snabb fika på det och en svidande hockeyförlust på övertid fick det bli.
Fact-finding Mission of a Meatspace Magellan
Eftersom engelska är pretentiöst har vi på SF:s distributionskontor (dagen efter en hård AW där vi firade vår lyckade översättning av Silver Linings Playbook till Du gör mig galen!) översatt blogginläggets titel till Kolla vad mycket trist skit jag gått förbi på väg till eller från jobbet senaste veckan medan jag i onödan släpat på kameran! Varsågoda.
Preapokalyptisk promenad i Nibirus sken
”Det hände inget 21 december, det där med jordens undergång var bara en myt.” Mig lurar de inte! Jag ser ingen annan rimlig tolkning än att Nibiru i själva verket är vår egen gamla trötta måne, som efter en heroisk men hopplös kamp mot jordens gravitation till slut väljer att dråsa ner där den gör minst skada, alltså på Gärdet. Fanns inget annat att göra än att köpa ett paket plåster och fly upp i bergen. närmare bestämt för en fika på Folkungagatan.
Occupy the julbelysning
Ok, den här stan har en kollapsande kollektivtrafik, slutförd segregering, marknadshyror, elavbrott, oskottade trottoarer, vård- och skolkris i caremakapitalismens spår och teflondiscofarfar Christer G Wennerholm istället för riktiga politiker. Men fan vad vi fläskar på med belysning lagom till julshoppingen!
Stockholmsmörker och febersvett
Tog en slitsam golgatavandring på säkert 800 meter i söndags kväll för att ta sista chansen att se Christer Strömholm-utställningen på Fotografiska. I mitt förkylningsfebriga tillstånd svettades jag floder av att ha en tung kamera i väskan men det uppvägdes förstås av att samma tunga kamera var ett skönt svepskäl för att få stanna och vila några (tiondels) sekunder här och där. (Nu är såklart förkylningen värre och jag och min laptop är sängliggande, men det är smällar man får ta. För konsten. På museum.) P.S. Apropå nördhobbyklichén att ha med sig… Läs mer
Allhelgonamörker
Några mer eller mindre spökiga bilder från ett stängt Gröna Lund och Galärvarvskyrkogården på den såhär års inte särskilt kungliga Djurgården.
Luma GP 2012 – ”Helvetet i Hammarbyhamnen”
Mina foton från Luma GP 2013 finns här! Kallt. Blött. Blåsigt. När händerna domnade bort och batteriet i kameran dog med tre varv kvar orkade jag inte ens stå kvar och titta. Men några bilder av misären fick jag med mig. Det här är ett litet urval, resten av bilderna har jag lagt här på Picasa. Soligare och roligare bilder från tidigare upplagor av Luma GP: 2011, 2009, 2008. // Uppdatering: nu finns resultatlistorna uppe hos arrangörsklubben CK Valhall. //
Färjemorgon
Tog morgonfärjan till Cirkus för att gå på Microsoftföredrag om BI-utveckling i SQL2012, SSAS och Hadoop. Några nya insikter fick jag med mig, som att jag borde åka båt på morgonen genom Stockholm oftare.
Dagens väderutsikt och dito insikt
Söndagkväll, tio minus och snålblåst över stan. Det är då som det stora vemodet rullar in man bara måste testa sitt nyköpta stativ och knatar upp till Katarinahissen. Nu vet jag att kameran tål mer köld än mina stackars händer. Nästa gång ska jag ta handskar med mig. Promise.
Med S100:an mot den sibiriska snökanonen
Gick hem från kontoret i Sumpan ikväll. Kanske inte det optimala promenadvädret för den som vågar vägra långkallingar, men S100:an klarade kylan fint fram tills snökanonen drog på för fullt efter Karlberg. Fick med mig några mer eller mindre suddiga fartyg längs Huvudsta strandpromenad.
Stockholms mest satiriska byggnad?
Har varit på programmeringskurs vid Norra Bantorget en vecka. Varje morgon har jag småsmilat åt vad som måste vara stans mest symboliska kåk – Hotel Clarion Sign. En massiv mattsvart monolit som under hotfull tystnad glidit fram och slagit in en vass kil mellan på ena sidan vårt förfallna järnvägsnät (den gamla symbolen för framtidshopp och det gemensamma) och på andra sidan förvirrade socialdemokrater från före folkhemmets tid. Mäster Palm och Hjalmar Branting hukar i det lutande lyxhotellets skugga. De uppgivna papperspamparna i LO-borgen och de S-märkta kontoren i kvarteret ligger platta under regisserade… Läs mer
Eye of the Tiger och andra slaktrester
Innan jag bröt benet och fick ett bombsäkert svepskäl för att slippa jogga tog jag ibland en vinterrunda med upploppssträcka i Slakthusområdet. Eye of the Tiger-känslan var påtaglig, trots att jag inte hade fysik nog att våga mucka gräl med döda grisar som Rocky. Snart ska hela rasket rivas och lyxsaneras, hur de nu ska få liklukten att släppa taget om de nya bostadsrättsgårdarna. Som vegetarian med förkärlek för sorgliga industrimiljöer tog jag en liten promenad och dokumenterade allt (utom den fräna stanken). Här finns ännu fler bilder för den som delar… Läs mer
GULLMARS.SE 