Tre månader senare…

Har visst inte slängt upp nåt här sen i september, så här kommer ett desto större hoprafs från förra decenniets sista kvartal: kylblåsiga stockholmsnätter, första snön i Sigtuna, jobb i Alvik, nyår i Gregersboda, syskon, syskonbarn och blandad gullmarsiana. Mest mörker som vanligt, men också enstaka ljusglimtar.
Fotoblogg – nu utan kamera!

En till månad har rasat förbi, och det enda spännande som hänt under den är att jag fick min väska, förstås inklusive kamera, stulen. Så tills jag skaffat nåt rimligt begagnat för försäkringsslanten så går jag runt med min nio år gamla reserv-Nikon. Den har sett bättre dagar, gillar inte mörker lika mycket som jag och har knappar som oftast sitter fast i fel läge. Så det enda som fastnar är torftig vardagsrealism. Till och från jobb, till och från jobb, till och från…
Hemvägar II

Alla vägar leder till Gullmarsplan. Och alltid har det hunnit mörkna när man väl når dit.
Den mörkaste årstiden

Det fastnar inte mycket dagsljus på mina minneskort under de här kämpiga veckorna i november och december. Men desto fler LED-slingor och bromsljus.
Hemvägar

Testade min nya glugg lite på väg hem, det gick att ta hyfsat skarpa bilder handhållet i mörkret under Globen vilket är imponerande för ett 105mm macro. Blommor, insekter och sånt som macro är bäst på är det tyvärr ont om såhär års, men är det rea så är det.
Vintereftermiddag i hoodsen

När lägenhetens väggar och/eller ensamheten trycker sig extra tätt emot mig på helgen händer det att jag tvingar mig ut på en promenad. Det finns inga människor där ute heller, men färgerna är finare.
Alla vill bo på hatade Gullmarsplan

Det är en sak jag undrar över. Jag bor några meter från en plats som det är svårt att vara lokalpatriot inför när den beskrivs såhär i lokalpressen: Samtidigt är 95% av den adresserade post jag får reklamblad från mäklare som säger att bostäder i mitt område är enormt eftertraktade: Jag får det inte att gå ihop, men jag bor väl kvar här tills nån river skiten och anlägger en idyllisk toscansk vingård eller vad det nu är alla vill att Gullmars ska vara.
Stänk och flikar

Sista semesterveckans sista dagar, innan skyfallet kom och den torterande vardagslunken tuggade igång. Systerdotters skratt i badbalja, laxpudding vid Årstafloden, fyra timmar på Lyran som kändes som en, mitt livs sämsta affär och ett livlöst derby:
För kallt för proffskameran

Ganska precis halvvägs ut på en mils promenad i minus 11 avled slutaren i min Nikon D750. Det fina solnedgångsljuset fick förbli ofotograferat idag.
Svettig Marie Antoinette-lördag

Hade inget bröd hemma så tvingades åka till närmaste slott för att få i mig en bakelse till frukost strax innan stängning. Tvingade i mig lite David Foster Wallace på en klippa vid Kalvfjärden och sen en kvällsvarm promenad i de sminkspacklade ruinerna av Hammarby industriområde och så hade ännu en dag pressats undan.
Lokal solidaritet med EU-migranter

Efter att en demonstration mot romska tiggare utlysts på fejsbok ville några av de anställda på mitt lokala systembolag visa solidaritet med Europas fattigaste och mest utsatta, och skapade en egen manifestation på Gullmarsplan som jag förstås deltog i. I blötsnön blev det ingen jättesamling, men den antiromska demon var ändå klart mindre… ”Enligt Stockholmspolisens Länskommunikationscentral var det arrangören själv och en till person som genomförde demonstrationen och marschen från Gullmarsplan till Hötorget” — Metro Här tipsar arrangören om mer lokal solidaritet!
Lucka 7 låg lokalt till

Har sällan hunnit ut och leta luckor i Kladdventskalendern men idag fanns en av luckorna så nära mig att jag inte kunde undgå att vara där först. En piratrevolutionär färgklick var precis vad den odekorerade sidan av betonggången under Etsarvägen behövde.
Längtan efter det postapokalyptiska landskapet

Mitt landskap? Nu är det betong, stress, lera och gubbkiss, men jäklar vad vackert det kommer bli några hundra år efter apokalypsen. Med sina bergknallar, konkursade skrytbyggen och redan nu illa underhållen räls. Med ruinerna efter globen och skanskvarn, de övervuxna brofästena och dimman som hänger över det som finns kvar av Södermalm. Och med Årstaviken som ett lummigt Mississippi hela ruinlandskapet kan spegla sig i.
Snabbrecension av att inte äga bil

Har på gamla dar fått statens tillstånd att susa runt i en livsfarlig giftig plåtlåda i 110 km/h. Det är oklart varför just jag fick vänta så länge, många i min åldersgrupp fick sina redan i början av nittiotalet. Eftersom det inte ingick någon plåtlåda i statens snåla välkomstpaket utan bara ett plastkort med ett anskrämligt jävla ansikte på (kunde de inte hitta nån snyggare nuna att dekorera sina kort med?) så har jag gått med i en sorts plåtlådesekt. Samfundet heter Sunfleet – ett ganska självklart namn, kan man tycka, för… Läs mer
Kärrtorps hjältinnor och hjältar – foton från söndag nr 2

Jag är inte för att göra politiska sammankomster till ”fester” eller att hålla relevanta åsikter borta för att alla partier ska kunna delta, men den manifestation som ägde rum i Kärrtorp idag var den bästa tänkbara. I det här fallet handlar det inte om att komma med den perfekta analysen av samhällsstrukturerna som lett till att SD kommit in i riksdagen och att fascismen stapplat upp på sina skröpliga ben igen, utan om att helt enkelt vara på plats tillsammans i värme: de som bor kring torget som anfölls, de som åkt… Läs mer
Bortamatch på hemmaplan – foton från första Tele2-derbyt

Konstig känsla att hemmakvarteren blir fiendeland för en kväll. Stockholmsarenan är en bättre derbylokal än nationalarenan, inget snack om det. Visst var det typiskt djurgårn att alla fina nya skyltar gjorts ogiltiga (”Står det A på era biljetter, gå mot D!”) och tråkigt att den ljusgråa plåtinredningen andas mer konferenssnittar än glidtacklingar. Och så är det ju en matta av plast man spelar på – hur kan någon vilja det? Men bengalerna brann fint och ljudnivån var som på Råsundatiden. Synd att vi körde utan försvar och passningsspel bara.
Årstavikens Miami Vice i low-speed pursuit

Mitt i den lugna sommarkvällsölen började spänningen stiga ute på Årstaviken. En blåblinkande polisbåt av mindre modell smög förbi Skrovets bryggservering med sina kikare riktade akterut. Strax efter kom polisens stridsbåt 90 med blåljus och full av vilt vinkande sjöpoliser som försökte tvinga in en trött snipa till bryggan, följda av fler snutar i en liten ribbåt. Var denna dramatik upplösningen på en storstilad diamantkupp? Hade polisen jagat tungt beväpnade kokainsmugglare från Caracas hela vägen in i Mälaren? Nej, enligt Aftonbladets ständigt live-twittrande rättsreporter Oisín Cantwell som råkade sitta på bryggan som… Läs mer
Bilder från Luma GP 2013

Härligt sommarväder på årets Luma GP, som solovanns av Södertälje CK:s Marcus Linder, en stark halvminut före tvåan. Jag hann tyvärr inte stanna och fota prisceremonin. Som så många stora sportfotografer före mig var jag tvungen att smita till Sjöstans leksaksaffär minuterna innan de stängde och köpa en gosedrake. Fler bilder än de som fick plats här finns här på Picasa. Mina bilder från tidigare års upplagor av Luma GP hittar du här.
Båtklubben – i år utan yachtrock (och båtar)

Det finns nätter då Gullmars lämnar sitt trygga torg och går på stadens gator som en vanlig man. Då ofta på jakt efter en öl. En sån natt har det varit. Varmt och trevligt, och inte minst prisvärt. Skrovet tar i år bara 85 spänn för en bärsabira!
Onationellt ickefirande

Folkrepubliken Gullmarsplan erkänner naturligtvis inte 6 juni som nationaldag, men inte heller grannlandet nere vid Årstaviken (”Sverige”) verkade festa något vidare. Ett av mina gamla foton valdes igår av någon anledning ut som ”featured” på Picasa. Tyvärr hade de valt ett ganska trist grafiskt formexperiment. Hade varit kul att ha en halv miljon visningar av nån av de bilder jag själv gillar, men men. Desto gladare är jag över gnagaren Robin som valt att ha mitt foto i 120 x 70cm-format i vardagsrummet:
Urban medelklass leker byamarknad i avfolkningsbygd

Tack vare årets femte förkylning (starkt snitt på en per månad) orkade jag bara ta mig ut i tio minuter på Valborg, och cyklade då ner till min närmaste brasa vid foten av Hammarbybacken. Där hade en behändigt liten skara heminredningsbloggande jobbskatteavdragare samlats för att köpa lättsockrat godis åt sina lättkontrollerade barn, stirra in i en lagom liten brasa utan irriterande rök eller glödflagor, stå nästan helt stilla till ett medeltight dansband och försiktigt säga ”åååh” åt ett ljuddämpat fyrverkeri. Inga hundar eller småbarn skrämdes. Ingen var full eller högljudd. Ingen stannade… Läs mer
Närturism med exotisk bergbana

Följde med ett par kamrater på upptäcktsfärd i närorten. Motorvägsbussen från Sumpan till Liljeholmen, den skakiga bergbanan upp till Nybohovshöjden (svindlande 58 meter över havet) och så värmande misosoppa i nybyggda Liljeholmskajen-området.
Solrekord över Ice Road Trekkers

Medan solen slog mars-rekord över länet halkade jag med favoritgrannen på isiga gångvägar genom Nackareservatet till Hellasgården för fika och sen hem via Sjöstan. Yummy dag.
Kontroversiell världspremiär för kosmonaut-psykothrillern Škorpión
Helt mot min uttryckliga vilja har ett gäng amatörer tagit på sig att slutföra mitt ofullbordade mästerverk om den desillusionerade kosmonauten Škorpión: Jag vill understryka att jag inte godkänt denna release och tillägga att jag idag inte förstår någonting av min egen film. Det kan förstås bero på att inspelningen gjordes baserad på en vision som inte längre är relevant, även om den kändes självklar i skapandeögonblicket (i torsdags). Men mer handlar det nog om att klåparna som tagit på sig arbetet helt saknar filmkultur, och tyvärr verkar ha noll förståelse för… Läs mer
ÖB:n för mitt immunförsvar har också gått in i väggen

Influensa. Igen. Febern kommer och går, huvet dunkar när hostan river hål i lungorna och mitt lager av tv-serier är i stort sett uttömt.
Och nu över till Jannicke för fyramånadersprognosen…

– Eh, ja, vad fan väntar ni er? Det är såhär det är nu. Tugga och svälj, veklingar.
Ok, ibland händer det något även på Gullmarsplan

Att en man skjutits i båda benen som någon form av vedergällning är inte så roligt. Undrar om polismannen i DN-artikeln tyckte det, eller om den lilla ordvitsen var omedveten?
Popaganda 2012 – lokalt myshäng men inte mer

Slänger ut en liten provsmakningsmeny efter kvällens popagandahäng – fler foton finns på picasa. Förra året hade jag ackreditering till Popaganda och hobbyfotade allt-allt-allt. I år ville jag lyssna lite på banden och inte stressa runt i fotodiket så kameran var bara med på lördagen och alla mina bilder är skjutna ute från publikpöbeln. (Ja, nån enstaka sekund händer det faktiskt även i nådens år 2012 att en lucka öppnar sig i det blåvitlysande iphone-havet framför en så att man får klar sikt fram till scenen. Troligen får man tacka instagramtrenden för… Läs mer
Higgsfält, ACTA och Nokia 808

Idag vällde det in rubriker efter en tids nyhetstorka med spåmäns väderprognoser och twittercitat från Almedalen. Higgsbosonen har hittats, vilket gör att massa och gravitation faktiskt existerar. Bra för att: vi kan hänga kvar på planeten ett tag till! ACTA röstades ner i EU-parlamentet. Bra för att: vi kan hänga kvar på Internet ett tag till! Sist men inte minst har jag fått min nya telefon, den hopplöst föråldrade men samtidigt nyskapande Nokia 808. Bra för att: jag kan hänga kvar i min gamla välkända teknik ett tag till som en grånad… Läs mer
Jodu, Copyriot, det ska jag förklara!

Suveräne nutidshistorikern/teknikkulturfilosofen Rasmus Fleischer sticker som vanligt vassa pinnar i vår samtids förhållande till privat och offentligt, i sitt senaste inlägg mer specifikt om hur namnrättigheter säljs, köps och skänks i gåva. Globen heter officiellt Ericsson Globe Arena och nya Stockholmsarenan kommer från och med sin försenade invigning heta Tele2 Arena. Fleischers fråga är enkelt formulerad: ”Varför byter inte Gullmarsplan namn till Telefonplan?” Varför inte? Jo sörru, doktorn, det ska jag svara på. Om jag skulle pensionera min gamla domän gullmars.se och istället köpa loss tele.se eller telefon.se så är risken överhängande… Läs mer
Idyllen söder om bron

Visst doftar äppelträdet på gården gott… …och visst är de svajande syrenerna utanför balkongen vackra… …men den riktiga gullmarsidyllen är mörk och luktar brända bromsar, försvunna drömmar och utspilld öl: Slut på samhällsinformationen.
Fortsatt mörker runt Gullmars

Ja, jag försökte lätta upp det hela med en (i och för sig både grafiskt, språkligt och metafysiskt förvirrad, men ändå) lite ljusare bild. Vi närmar oss nämligen mörkrets kärna. Många skulle säga att det värsta med Hammarbyhamnen är den extremt homogena övre medelklass-demografin, tendenserna till gated community-byggande, den urtrista arkitekturen av glaslego eller att hela området är byggt som en ren provokation mot klimatkatastrofens kommande havsnivåhöjning. De naiva stackare som säger sånt har inte lärt känna hamnens riktiga ondska… The Boat Goat of Eternal Evil!!!
Skyltar med sin okunskap

En söndagsfika i solen låter inte så spännande, men Skanskvarns Psy-Ops-avdelning gör sitt bästa för att skapa kreativ förvirring kring grundfrågor som var serveringen äger rum och vem det egentligen är som serverar.
Illustrerade klassklyftor, del 19: ”Livspusslet”

– ”Ta kontakt med oss så får du mer värdefull tid med din familj, dina barn, dina vänner eller dig själv!” – Tack som fan.
Eye of the Tiger och andra slaktrester

Innan jag bröt benet och fick ett bombsäkert svepskäl för att slippa jogga tog jag ibland en vinterrunda med upploppssträcka i Slakthusområdet. Eye of the Tiger-känslan var påtaglig, trots att jag inte hade fysik nog att våga mucka gräl med döda grisar som Rocky. Snart ska hela rasket rivas och lyxsaneras, hur de nu ska få liklukten att släppa taget om de nya bostadsrättsgårdarna. Som vegetarian med förkärlek för sorgliga industrimiljöer tog jag en liten promenad och dokumenterade allt (utom den fräna stanken). Här finns ännu fler bilder för den som delar… Läs mer
Allhelgona 2011 by Nikon

Det var som vanligt en konstig folkfest i dimman på Skogskyrkogården. Lika delar djupt sörjande, spökutspökade, lördagsflanerande och prettofotande. Den äkta memento mori-stämningen inföll först när jag lämnade den promenerande massan och de kvällspigga korvgubbarna bakom mig och vankade hemåt längs Nynäsvägen.
Pendlingsmaximum

Idag var en sådan där dag när jag nästan lyckades glömma de senaste veckorna då jag hasat omkring småsjuk med en zombies livsgnista, lidit på överfulla t-banetåg och väntat på banfel, vagnfel och växelfel. Tagit smällar av SL:s antifusk-prioriterande automatiska spärrar och muttrat över SL:s politiska ledning som misslyckas med alla sina uppdrag, chockhöjer priserna, planerar puttenuttiga spårvagnar för de allra rikaste gullepluttområdena och tar i med hårdhanskarna mot tolvåringar. Morgnarna när jag var nära att knuffprovocera ordningsvakter för att få uppleva nån annan känsla än frustration, om så bara smärtan och… Läs mer
Well, yuo haven’t, have yuo?

Ok, kanske inte den skarpaste copyn, men har ni så mycket bättre lappar där ni bor då, kanske? Till affischörens försvar kan jag också tillägga att skylten bakom lappen har budskapet ”Låt gatorna vara rena och fimpfria – på väg mot ett Stockholm i världsklass”. När jag gick förbi samma skylt (utan ormlapp) på väg hem från jobbet såg sprutnarkomanerna på busshållplatsbänken ut att vara helt skakade av rörelse inför stadens vackra vision. Undrar förresten om den växande orm-i-plastpåse-populationen är orsaken till att den lokala pygmétröglorimarknaden verkar ha dött ut?
Dagens kränkande reklam

I år går det som bekant inte så jättejättebra för det lilla lokala fotbollslaget här där jag bor. Om några veckor ramlar de ur Superettan och fortsätter sin resa mot gärdsgårdsserier och grusplaner. Därför hoppade jag till idag när jag såg den nya reklamkampanjen på Gullmarsplans T-bana. Klibbor med texten ”Starkaste säsongen någonsin!” – i grönt och vitt… Jag gläds verkligen åt alla Bajens bakslag, eller det är nästan en underdrift – jag lever på dem. Men är inte det här too much, too soon? Hur tänkte Berwaldhallens reklambyrå här? När kommer… Läs mer
Prett eller kolera?

Förra året gjorde jag som bekant ett prisbelönt reportage från As’puddens årliga kasbah. I år valde jag att inte sätta mig på min tvåhjuliga jeep och köra den långa riskabla sträckan västerut. Trots att människornas givmildhet i krisens svåraste stund gav mig många hjärtevärmande ShipToSoFo-moments förra året så såg jag framför mig vilka effekter ännu ett år i despotins järngrepp skulle haft på det bortglömda ghettot i Hägersten. Jag orkade inte med att se förra årets mellanmänskliga värme ersatt av internt våld, kringcirklande korrespondenthyenor och kommandoraider av Reinfelts legosoldater på de svältandes… Läs mer
Lördagen på popaganda – förhandstitt

Praohelgen som festivalfotograf är över. Något tusental foton ligger i datorn och väntar på att sorteras, redigeras, beundras av en storögd allmänhet, säljas till brittiska tabloider, raderas eller skänkas bort till bättre behövande. Här är några blandade smakbitar från lördagen. Jenny Wilson & Tensta Gospel, Those Dancing Days, José González nya band Junip, Säkert!, kvällens höjdpunkt Midlake och dagens idrottsupplevelse Stockholm Konstsim Herr. Fler bilder finns här, här och på den söta knappen uppe i högra hörnet.
Popaganda-foton, smakprov från fredagen

I helgen har jag fått chansen att leka fotograf på grannfestivalen Popaganda. I väntan på att det ska öppna sig ett par år av ledig tid i kalendern så att jag hinner gå igenom alla bilder kommer här några smakprov från mina favoritkonserter under fredagen: Serenades, The Go! Team och Arcade Fire. Stay tuned to this channel for more of my trevande första rockfotoförsök! Här, här och bakom den fina Arcade Fire-knappen uppe i högra hörnet finns fler bilder.
Luma GP 2011

Mina foton från Luma GP 2013 finns här! Efter en skön runda på Ingarö rullade jag hem och bytte cykel och sen ned till Hammarby Sjöstad för att kolla in årets GP-lopp. Som vanligt välarrangerat men dåligt marknadsfört (eller så är folk helt enkelt inte intresserade – läskigt lite publik var det hur som helst). Herr-elitens fantastiskt flashiga prispall ovan intogs av: 1 – Joakim Åleheim, Borås CA 2 – Fredrik Ericsson, CK Cykelcity.se 3 – Linus Dahlberg, Nordic Eco – Vallentuna Cycling Team Resultatlistor för alla klasser finns här. Fler av… Läs mer
Blamagen.se

Långhelg och inget särskilt att göra. Läge att vårfixa balkongen? Kanske skulle cykla ner till Farsta och shoppa lite på Plantagen? Ooh, ett planeringsverktyg! Precis som på IKEA! Men nej, det här var knepigt. Produkterna syns ju inte, och det finns inga bänkar eller bord, bara VVS-utrustning? Oh well, control-P, print. Här ska shoppas.
Litet P.S. till föregående post

Tog två timmar och tio minuter att gå hem från jobbet. Precis som det gjorde i somras. Men det kändes längre. Jag borde skaffa en cykel.
Jag går loss på Stockholms gator

Den här bloggen är kanske inte direkt där uppe med WikiLeaks när det gäller att publicera oväntade scoop. Men nu ska jag bomba ut en sällan kommenterad aktualitet: det är snorkallt ute! Att cykla i det här vädret känns som att kasta pärlor åt svin. Asfalten i sydeuropa förtjänar kontakten med mina däck. Isvallarna och moddgroparna här gör det inte. För att straffa mig själv för att jag inte samlar mil i cykeldatorn har jag börjat promenera hem istället. Hem från jobbet och från vinsliriga middagar, hem från koffeinstinna kusinfikor och pendeltågsstationer… Läs mer
Promenadkaos efter solchocken – extra stort bildspecial

Gullmars -> Danvikstull -> Fotografiska muséet -> Gullmars. Solen och snön var tillbaks. Likaså delar av stans busstrafik. Och Foppa.
Min onda tvilling

Igår på väg till jobbet stannade jag på kaffeburen i t-banan för en cortado. Kvittrande barista: Var inte du här inne alldeles nyss? Jag: Näe? Kvittrande barista: Meh, då var det din bastard brother! Jag: Ja, jag har tydligen en dubbelgångare i Hammarbyhöjden. Kvittrande barista: Det förklarar saken. Vad ville du ha? Jag: En cortado tack. Kvittrande barista: Vi har ett erbjudande, chocolate chip cookie för 10 spänn? Jag: Nej, tack, bara kaffet. Kvittrande barista: Du också??
Okulärapokalyptisk eklips

Öronen hindrade mig från att sova så jag stapplade runt hemma och kom på att om jag bara höll mig vaken lite till skulle jag kunna gå ut och förstöra ögonen också genom att titta direkt på solförmörkelsen. Kör i vind, sa min inre dr House, alltid glad över självexperimenterande.
Vinterlajv

Jag är med i ett lajv som utspelar sig i skiftet mellan den senaste istiden och yngre stenåldern. Jag spelar en utstött överårig neandertalare som hankar sig fram i klanbebyggelsens södra utkanter. Jag har glömt hur ett varmt mål mat känns i kroppen då min diet nu består av frukt och nötter (och någon enstaka 7eleven-sallad). Min energinivå ligger därför på minimum då jag släpar mig i minusgrader till mitt dagliga slit i stenbrottet. (Tur att nån hunnit uppfinna hjulet i den här parallella verkligheten, hade säkert varit ännu segare att cykelpendla… Läs mer
Derby i grannkåken

Lugn och skön kväll i hooden. 13850 personer på tunnelbanevagnen jag åkte i från jobbet, lika många poliser som väntade vid globen och solklar seger i skrattmatchen mot Östermalms ishockeyförening.
Syra hackar fett

En trött bloggpost vari staten propagerar för sinnesvidgande droger, en papperskorg inte har rensats från gatukonst ännu, och hösten tycks ha hittat till stan.
15 grader och regn = hemma

Ryanair fick förtroendet att bära hem mig. Det gick ju fint till slut, efter ett par timmars försening, oannonserat gatebyte och ett misslyckat landningsförsök.
Gullmarsplan tråkigast

Jag är kanske lite efter som inte sett den här nyheten förrän idag, men så bor jag också på stans tråkigaste plats och kan väl inte förväntas ligga i framkant när det gäller mediabevakningen. Gullmars är mer bauhaus och funkis än can-can och standup comedy, det vill jag inte förneka. Men jag tror att Metro skulle få ett lite annat resultat om de frågade oss som bor omkring torget. Vi skulle kanske svara att det skulle kunna bli ett riktigt schysst torg om man bara kunde bli av med ”spritrondellen”, alltså möjligheten för… Läs mer
Stockholm har blivit kallt

Ibland måste man lämna sitt gamla ”Gummarsplan” och känna på temperaturen inne i stan.
Idéer för framtiden

…har jag som vanligt inga. Men om jag tvingas komma fram med två världsförbättringar så vore det att 1) återinföra trådbussar. Gullmarsplan är inte längre en såhär fräckt naiv och optimistisk plats: 2) ta reda på vilken slags ”pussy” påven gillar och genomföra Sarah Silvermans plan:
Luma GP 2009

Mina foton från Luma GP 2013 finns här! Luma GP idag på nationaldagen bjöd inte på samma fina väder som förra året. Däremot en oväntad herrelit-segrare i Alexander Gingsjö, som tydligen bara kört några tempolopp tidigare. Han krossade CK Valhalls hemmaåkare och de jagande vallentunacyklisterna genom att solorycka mitt i loppet och sedan öka avståndet under de sista varven. Knäppte lite bilder där jag stod och huttrade:
Ute och pulsat

Blev en ganska tuff tur idag. 4 timmar och tolv mil i havsbandet. Snittpuls: 161. Maxpuls: 181. Bra eller dåligt för kroppen? Beror på hur man ser på’t. Vetenskapen verkar ganska överens om att det är bra att träna och att man mår bättre och lever längre om man håller kroppen i hyfsat skick. Å andra sidan finns ju livslängdsforskare som menar att varje människohjärta produceras och levereras för att klara ett visst antal slag. När de tar slut så… ja, tar det slut helt enkelt. Med ett snabbt överslag enligt den teorin… Läs mer
Lilla världsarvsvarvet

Dagens soliga cykelpromenad resulterade i 1) en insikt att det kan vara väldigt skönt att cykla långsamt och 2) ett gäng klyschiga höstfoton. Tyvärr glömde jag ta med batterier till olympusblixten så alla dramatiska detaljer jag tänkt fota fick stå kvar ofotade. Sen jag sist var och tittade på Skogskyrkogården för ett par år sen hade ingenting förändrats där annat än årstiden så det var väl inte så jättespännande. Men samtidigt är det skönt att ha en liten bit miljö i närheten som inte ändras från gång till gång. Jag är helt… Läs mer
Inget releaseparty för nya Plattan…

I DN idag utnämns Mariatorget till ”det nya Plattan”, ett par år efter det att Gullmarsplan fick samma utmärkelse i stockholmspressen. Det är med varm hand vi gullmarsianer lämnar vandringspokalen vidare, ser våra bostadsrättspriser skjuta i höjden igen och skrattar hela vägen till banken (eller bankerna, vi har ju två: Swedbank på hörnet och Pantbanken, den senare dock ofta stängd pga yxrån).