Kom just hem från en sväng på Ingarö. Ganska optimalt väder, svaga vindar och inte för varmt. Men vackert var det fan inte. Färgspektrat från Gullmars via Nacka och Gustavsberg runt Ingarö och hem varierade från mörkgrått till lite mörkare grått. Jag kände mig som en statist i Dekalogen, och hade jag inte haft mina rödtintade cykelbrillor och GZA:s senaste med mig hade jag nog hoppat från Skurubron på väg hem.

Kroppshelvetet är i långt sämre form än den borde kunna vara efter en lång cykelsommar och låren och ryggen började skrika ikapp om ett kaffestopp redan efter 6-7 mil. Straffade förstås min svaga, syndiga lekamen genom att inte stanna och fika utan pressa hemåt i den gråa fukten. Får skärpa mig och börja cykla till jobbet varje dag igen, det här håller inte.