Det spelades 1-1 igår kväll under Allsvenskans allra bästa läktardrag, även om det jämfört med derbyn på Råsunda kändes som en bridgekväll på världens mest överbefolkade servicehem. AIK Tifo hade som alltid gjort ett kanonjobb med ett klubbmärke som täckte tre etage. En välordnad bengalbränning gladde i två minuter och irriterade i tio då röken efteråt låg för tät för att spela boll. Bland oss 35000 som trotsat den u-landsmässiga infrastrukturen såg man efter matchen inte en enda nöjd min. Det fanns liksom ingen anledning att glädjas varken över matchen, resultatet eller att stå och trängas i en 1,3 kilometer lång (men mirakulöst nog helt lugn) kö till Solna Station.

Det måste dock varit skönt för de utkommenderade poliserna att få en kvälls rest & recreation efter insatserna i våra brinnande förorter. Lite synd bara att miljonfakturorna de skickar till AIK för sin bevakning gör att klubben knappast kan utöka sin satsning på att ge förortskidsen på Järvafältet en roligare fritid. Vore det inte lika bra att peka ut AIK Fotboll AB som ansvariga för missnöjesrevolten i miljonprogrammen också så att staten kan få sina kravallinsatser där helfinansierade?

Ett par bilder från andra etage:

Genom tifoplasten

Derbydimma i dödsstjärnan

Bengaltifo inför andra halvlek

Bakom tifoplasten

Maskerad