Tre månader senare…
Har visst inte slängt upp nåt här sen i september, så här kommer ett desto större hoprafs från förra decenniets sista kvartal: kylblåsiga stockholmsnätter, första snön i Sigtuna, jobb i Alvik, nyår i Gregersboda, syskon, syskonbarn och blandad gullmarsiana. Mest mörker som vanligt, men också enstaka ljusglimtar.
Titanics orkester hackar
Så flöt även april obemärkt ner i dåtidens oändliga ravin. Några utflykter, en trevande vår, eremitliv. Avslutade månaden med att köpa min första bil. Eftersom praktiska elbilar fortfarande är förbehållna direktörsklassen fick jag köpa en fossileldad, vilket 2018 känns som att leda Titanics orkester i sin sista låt på det lutande förstaklassdäcket och sen börja hacka flisor ur skrovet med dirigentpinnen. Det blev hur som helst en tre år gammal terrängkombi av märke SEAT, som i botten är en Golf. En perfekt mix av tysk miljömoral och katalansk känsla för vilt strejkande… Läs mer
Hemvägar
Testade min nya glugg lite på väg hem, det gick att ta hyfsat skarpa bilder handhållet i mörkret under Globen vilket är imponerande för ett 105mm macro. Blommor, insekter och sånt som macro är bäst på är det tyvärr ont om såhär års, men är det rea så är det.
Dispatches from the dark side
Mörker, stormar, fler döda kändisar än Twitter har hashtags för. Bäst att hålla sig inne resten av jullovet.
Kung Henok gör borta till hemma i urspårad tragedi
Gick på lokala dansbanan för att kolla finlir à la Ishi, men den planen stördes av ett redigt rövgäng av råskinn som kommit hit från protestnerviga Armenien för att sparka sig vidare i cupen. Deras försök att radera bort bollens betydelse ur fotbollen med kapningar, maskningar, fulsnack, attacker efter avblåsningar och klunghets mot domaren lyckades tyvärr och vi hann bara göra två mål i de korta bråkavbrotten. Deras tre röda kort var nog ändå mer än de budgeterat för och med halva laget avstängt i returen lär de väl fylla upp truppen… Läs mer
Allhelgona 2011 by Nikon
Det var som vanligt en konstig folkfest i dimman på Skogskyrkogården. Lika delar djupt sörjande, spökutspökade, lördagsflanerande och prettofotande. Den äkta memento mori-stämningen inföll först när jag lämnade den promenerande massan och de kvällspigga korvgubbarna bakom mig och vankade hemåt längs Nynäsvägen.
Clownmetalflockens födovanor
Idag när jag hörde hur det mullrade ödesmättat utanför fönstret blev jag lite orolig och gick ut och kollade vad som var på gång, men det var ingen fara – det var bara domedagen som hade kommit till globenområdet. På tiden, kan man nästan tycka! Extra lyckosamt då min urbanzoologiska avhandling fick ett viktigt tillskott. I närmare en timme kunde jag närstudera en flock skräckmetalfans i dagsljus – en oerhört ovanlig syn. Likt starar på ett sädesfält i Skåne hade de i tusental landat mitt i betongen vid Globen. En helt unik överblick… Läs mer
GULLMARS.SE 