20200202 – en obehagligt skön vårdag
Efter en extremvarm men grå januarimånad startade februari 2020 med ett årstidsförnekande uteserveringsväder i stora delar av landet, också i den vintertomma sommarstaden Trosa: Hemma i stan var det i alla fall lika kallt som alltid:
Fotoblogg – nu utan kamera!
En till månad har rasat förbi, och det enda spännande som hänt under den är att jag fick min väska, förstås inklusive kamera, stulen. Så tills jag skaffat nåt rimligt begagnat för försäkringsslanten så går jag runt med min nio år gamla reserv-Nikon. Den har sett bättre dagar, gillar inte mörker lika mycket som jag och har knappar som oftast sitter fast i fel läge. Så det enda som fastnar är torftig vardagsrealism. Till och från jobb, till och från jobb, till och från…
Trött Saturnalia
Mer utmatting än fest = få photo ops. Men har i alla fall hängt lite med syskonbarnen och gått runt lite i snöstockholm.
Och mars kom och gick
Ispromenerande, soffporträtt, småsnorisar och slumpskott från förarsätet – ett osorterat bildspel från en månad av mental istid men också föredömligt skön yttre kyla: mars 2018.
Vintereftermiddag i hoodsen
När lägenhetens väggar och/eller ensamheten trycker sig extra tätt emot mig på helgen händer det att jag tvingar mig ut på en promenad. Det finns inga människor där ute heller, men färgerna är finare.
Industrinoja i Stockholms Västberlin
Utnyttjade det snögloppiga dagsmörkret i söndags till att osedd smyga runt Sveriges mest avlägsna plats, Lidingö. Som ett slags isolerat Västberlin under kalla krigets glansdagar ligger det där, lockande och geografiskt nära men oåtkomligt för folket. Enda sättet för en vanlig medborgare att ta sig dit är att gömma sig i bagageutrymmet på en av bussarna som i skytteltrafik forslar stressade konferensknullare från City till något av öns många inhägnade kongressläger. Vart jag än tittade mellan de vaktbolagsbevakade vräkvillorna ute på öreservatet fanns skyltar om skyddsobjekt, fotoförbud, grannsamverkan mot omvärlden och jag började snabbt känna… Läs mer
Soldyrkan i skärgårdscity
Reservkameran och jag körde ut till Vaxholm för att lapa sol och lära kondiset göra en ok cortado. Söndagar är inte det sämsta ändå.
Utflykt till gråskalornas rike
Tog en söndagsutflykt till Bornsjön, där de lokala GTI-kidsen bevisade vilken mes jag är genom att blåsa om mig i 110 på den smala grusade vägen jag knappt vågade hålla 60 på. Tänkte lyxfika in Voltaire-kafét på Sturehofs slott men det blev det inget av. Skulle bara fånga det sista av det disiga gråljuset först och så hann de stänga. Skönt med lite luft och slask ändå.
Fångad i ett frostnyp
Den som uppfinner ett kamerahus med inbyggd handvärmare förtjänar alla Hasselbladspris i världen. En kvart utomhus räckte gott idag även om det var surt att mitt mål, Katarinahissens terrass, var igenbommad. Hissen har slutat gå för gott och grinden från Mosebacke är bara öppen när Gondolen är det, vilket innebär att stans bästa utsiktsplats är off-limits under dygnets ljusa timmar. Bra där, Stockholm. En sväng till Galleri Kontrast, snabb fika på det och en svidande hockeyförlust på övertid fick det bli.
Jul i Jöttlabörg
Är i exotiska Göteborg för att fira jul. Allt är stängt och alla verkar sitta inne och vänta på att snöstormen ska dra förbi. Det enda spår av lokalbefolkning man ser är snöröjarna, men de är å andra sidan många gånger fler och hundratals procent mer effektiva än sina kollegor i 08-land. Tog några bilder på denna vackra men sorgliga ursäkt till stad innan kameran snöade igen. Mer foton här. P.S. Min AIK-pin på jackan började ryka och fräsa så fort jag hoppade av X2000, och ju närmare Gamla Ullevi desto starkare… Läs mer
Dagens väderutsikt och dito insikt
Söndagkväll, tio minus och snålblåst över stan. Det är då som det stora vemodet rullar in man bara måste testa sitt nyköpta stativ och knatar upp till Katarinahissen. Nu vet jag att kameran tål mer köld än mina stackars händer. Nästa gång ska jag ta handskar med mig. Promise.
Med S100:an mot den sibiriska snökanonen
Gick hem från kontoret i Sumpan ikväll. Kanske inte det optimala promenadvädret för den som vågar vägra långkallingar, men S100:an klarade kylan fint fram tills snökanonen drog på för fullt efter Karlberg. Fick med mig några mer eller mindre suddiga fartyg längs Huvudsta strandpromenad.
Oops, I did it igen
Upptäckte till min stora irritation att jag råkat gå och tröstköpa en kamera igen. Den här gången blev det som tur var bara en liten en: Canons nya S100, som recensenterna sagt ska vara den minst dåliga pyttekameran just nu. Tog med den ut på en liten sol-prommis runt Årstaviken idag och är väl inte helt nöjd med bildkvaliteten, men det beror nog mest på att jag bara har min Nikon att jämföra med. Bara 190 gram kamera i väskan gör åtminstone ryggen glad, jämfört med de kilon som systemhärket väger tillsammans… Läs mer
Litet P.S. till föregående post
Tog två timmar och tio minuter att gå hem från jobbet. Precis som det gjorde i somras. Men det kändes längre. Jag borde skaffa en cykel.
Promenadkaos efter solchocken – extra stort bildspecial
Gullmars -> Danvikstull -> Fotografiska muséet -> Gullmars. Solen och snön var tillbaks. Likaså delar av stans busstrafik. Och Foppa.
Okulärapokalyptisk eklips
Öronen hindrade mig från att sova så jag stapplade runt hemma och kom på att om jag bara höll mig vaken lite till skulle jag kunna gå ut och förstöra ögonen också genom att titta direkt på solförmörkelsen. Kör i vind, sa min inre dr House, alltid glad över självexperimenterande.
Skott i mörkret
Not much to tell, really… Jobbar (hårt), äter (dåligt), sover (illa), cyklar (långsamt). Får man ta semester snart?
Bilder från Sthlm Cyclocross 2010
Härligt väder, fin bana, tuff tävling (även om Magnus Darvell var lite väl överlägsen).
Stockholm har blivit kallt
Ibland måste man lämna sitt gamla ”Gummarsplan” och känna på temperaturen inne i stan.
Hinner man till kanarieöarna på en helg?
Kom just hem från en solotur runt sjön Flaten. Det var jobbigare än jag väntat mig. Det relativa mildvädret i morse lurade mig så jag var inte klädd för snö och is uppifrån. Bara bomullskeps under hjälmen var ett monumentalt feltänk. När man pratar om turer som stärker pannbenet menar man nog inte att skallen ska frysa till ett torskblock under en blöt keps? På stigen runt Flaten hade jag gärna haft lite bättre däck än 35mm city-dubbat, särskilt när det började skymma. Ett två decimeter brett upptrampat spår med halvmeterdjup kramsnö… Läs mer
GULLMARS.SE 