Ett lunchrum med utsikt
Hamnade på Solvallas lunchbuffé Kongressen idag – en exotisk plats för mig, ett andra vardagsrum för gubbarna och grabbarna som kört dit i varsin bil för att käka lite för mycket och snacka ner elitloppshelgen, vars rosa skyltar och vepor hängde kvar halvt nerblåsta vilket fick området att se ut som morgonen efter valvakan hos F!.
Jag gillar verkligen offentliga rum som är välbyggda, inpyrda och insuttna. Där inredningen är genomtänkt funktionell och fortfarande andas modernitet men hunnit bli lite sliten och bedagad. Inredningen i Vallas etagerestaurang känns 60-tal men taket och glasytorna säger 80-tal. Arkitekturhistoria verkar inte vara top-of-mind i travbanevärlden så det fanns inga guider. Hoppas bara att ingen får för sig att investera, renovera, ljusa till eller fräscha upp – åtminstone under de närmsta 40 åren eller så.