15 grader och regn = hemma

Ryanair fick förtroendet att bära hem mig. Det gick ju fint till slut, efter ett par timmars försening, oannonserat gatebyte och ett misslyckat landningsförsök.
Palma and beyond

Idag var en riktigt bra dag på cykeln. Drog som vanligt iväg för sent för att dra nytta av någon slags morgonsvalka, men det fläktade från havet och jag fick i mig några sköna mil och ur mig min sista överskottsenergi. Började med ytterligare en omgång sightseeingsnurrande i Palma. Söndag och siestatid gjorde att stan var tom, tyst och trafikmässigt trivsam. _ Sen hade jag siktet inställt på den läskiga Calvia-stigningen men lyckades köra fel väg hela tiden och tvingades efter lite berg- och dalbanecykling vända helt om två gånger i ett… Läs mer
Mallorca Surf Action 2010

Jag toppade cyklingen igår med att promenera 1,5 mil efter en rejält sen middag. Kände mig rätt urlakad i morse och hade svårt att jobba ikapp vätskebalansen så jag har tagit en vilodag från cyklingen. Har bara rullat till Palma och tillbaks, badat lite under flygplatsens inflygningsbana och spanat in ett sånt däringa ungdomsjippo som pågår 50 meter från mitt hotell. Mallorca Surf Action hålls för femte året och blandar öppna tävlingar med proffsuppvisningar. Streetboard-tävlingen var alldeles för långdragen men de inbjudna proffsens uppvisningar var kul att se. Imorgon är det vattensportfokus… Läs mer
Jämn bränna

Vilken tönt jag var när jag tyckte det var varmt att cykla igår! Idag var det varmt på riktigt! Vägarna dallrade ikapp med mina benmuskler. De två små molnen på himlen vägrade konsekvent lägga sig i vägen för solen, och eftersom jag så klart försov mig igen så blev mina timmar på vägarna dagens fyra varmaste. Åtta mil blev det, varav bara några enstaka kilometer var helt njutbara. Bakhjulet funkar fortfarande – ta i trä – men jag orkade å andra sidan inte ta i särskilt hårt idag på grund av värmen…. Läs mer
Playa de la lluvia

Hemkommen till Hotel Dunco del Sunco efter en klibbig men skön tur inåt landet och vägarna kring Llucmajor. Jag fick hoppa över klättringen upp till klostret i Randa, för precis när jag bestämt mig för att ta mig upp dit kom resterna av ovädret från spanska fastlandet invräkande över ön och allt blev svart och blött (det hade dock lugnat ner sig betydligt sen översvämningarna i Valencia och Murcía). Randa-stigningen får jag ta imorgon bitti på väg till Manacor. Några gånger i timmen ångrar jag att jag inte valde Lofoten för min… Läs mer
Mallåkra Grand Prix – dag 1-2

Nån borde skriva en avhandling om min hjärnas totala oförmåga att ta in erfarenheter kring att strunta i solskyddsfaktor. Så förbannat komplicerat är det ju inte att räkna ut att man kommer att bränna sig den här gången också eftersom man gjort det alla andra gånger då man tänkt exakt samma tankegång: ”visst, men jag har ju hud som brukar bli brun, och jag kommer ju inte vara i solen så mycket idag, det är ju dessutom disigt så den tar säkert inte så mycket”. Well hursomhelst… Igår var en typisk komma… Läs mer
Långt från toppformen…

Jag bestämde mig för att göra ett försök med Tramontana-bergen, trots att formen för klättring är långt borta. Bihålorna är inte glada och skallen dunkar om jag rör mig för fort. Jag tänkte ändå att jag skulle vara duktig och hälsomedveten så jag tog pulsklockan. Skulle jag hålla mig under 180 är det väl ingen risk att bli sjukare? Till klostret i Lluc skulle jag väl åtminstone ta mig! Jag rullade iväg mot Pollenca, tryggt inkilad bakom en liten klunga från Birmingham med dödskallar på sina vindvästar. Tog kustvägen upp där de… Läs mer
Mellandag på Mallis

Lätt huvudvärk och en kyligt blåsig dag gjorde att jag mest satt och läste på fik nere vid hamnen i förmiddags. Där jag åt en enkel bocadillo till lunch pratade jag med världens finaste gäng engelska touring-pensionärer. De hade allt från fina gamla brittiska touringcyklar till fula vikbara racers och åkte några gånger om året iväg för att cykla och dricka te tillsammans. Jag vill också gå i pension! Sent på eftermiddagen blev det iallafall en kort tempotur (utan kamera) innan det mörknade. Tre mil fullt spett och sen hem till hotellet… Läs mer
Lite mer episk tur

Idag har varit ett enda stort leende. Cykelsemester när den är som bäst. 10 mil i fint väder, uppför och nedför kullar, in och ut ur byar och små städer och på halva vägen en solig torgfika i Petra. Jag tog det lugnt eftersom lungorna fortfarande skriker vid hög puls, men det går ju inte att undvika att ta i när man får häng på någon liten tysk klunga eller någon kort backe med 10% lutning. Turen gick genom Sa Pobla, Muro, Llubi, Sineu, Lloret, Sant Joan, Petra och Son Serra.
En liten promenad i regnet

Idag kom regnet som hade utlovats till igår. Därför var det inte så svårt att ta till mig av det goda rådet hemifrån att inte cykla till mig ännu mer feber utan ta ännu en dag i stillhet och vila. Promenerade halvmilen bort till grannstaden (som också heter Alcudia, de har löjligt dålig fantasi här nere) och hittade lite fuktiga stenhus och pensionärer med paraplyer. Börjar (som synes! :) bli lite uttråkad av att inte få cykla, men också väldigt avslappnad för första gången sen i somras… Imorgon blir det sol igen… Läs mer
Skön premiärcykling på Mallorca

Dagens äventyr som bilderbok: Hostade som en gammal rökartant när jag vaknade. Innan jag alls skulle kunna cykla var det alltså dags för en tur till apoteket för att köpa lite spansk dundermedicin. Det blev fem långsamma mil längs vindlande vackra vägar. Inte mycket, och inte fort, men nu vet jag att det går. Lite nyvaknad feber såhär på kvällen är väl inget att bråka om. Hejdå, bilderboken. *) För icke-cyklister krävs kanske en förklaring av det himla roliga: Att ”bonka” är att få slut på energi och ”gå in i väggen”… Läs mer
Skön icke-cykling på Mallorca

Här är man så karaktärslös att man flyr modden och kylan för att få cykla lite bekvämare, och straffet kommer direkt: hosta och halsinfektion. Men ska man nu sitta och vara förkyld finns det klart sämre platser på jorden! Allt jag orkade med igår var en kort promenad längs med stranden. Port d’Alcudia är en plats där lokalbefolkningen lever i en slags förnekelsens lugn så här månaderna innan den stora turistfloden svämmar in. En av de många lokala cykelbutikerna, Sport-Bequi, levererade mitt förbeställda kolfiberstaket till hotellet fem minuter efter att jag checkat… Läs mer
Helg

Kampen för att nå en bergsvänligare kroppsform inför sportlovets mallorcacykling tog en kort paus igår… Men idag återupptogs kampen med några timmars snöröjning och återgång till den strikt kolfiberfria dieten, eller vad det nu heter det där som man inte äter. Nämnde jag hur dum i huvet man blir av att plötsligt börja äta lagom mycket kalorier?