I Roslagens svettiga famn
En fin heldag i Älmsta bjöd på varma återseenden, lite för mycket sol och en tillräckligt stor portion glass för att ställa in även Beach ’19 – ’23.
Citysommar
På en kvällsvarm badklippa råkade jag säga ”varför kom jag in i badläge först nu när sommaren är slut?” när jag egentligen menade att min semester var över. Jag har fått äta upp den sägningen ett par gånger, sommaren har sen dess bara blivit somrigare och i år längtar jag inte efter höst. Några veckor, känslor och bräckvattendopp till kan jag stå ut med.
Midsommar
Hemma efter som alltid fin midsommarhelg i Småland, präglad av svettig hetta, brexitsnack, islandsyra och tyvärr en gubbig nackspärr som fortfarande håller mig i ett smärtsamt järngrepp. Utöver midsommaridyllen några tidigare bilder från Artipelags Hålludden där badklipporna var fläktande folktomma.
Kort högsommar
Kristihimhelgen bjuckade på maj till augusti på rekordtid, från torsdagens titta-man-kan-sitta-ute-och-äta-glass till söndagens drick-mycket-och-håll-er-i-skuggan-oj-satan-rikstäckande-gräsbrandsvarning-och-eldningsförbud. Jag övade på att jaga småfågel med nya långobjektivet och systerdottern på att gunga och garva. En fin helg. *) troligen i stil med http://www.svd.se/02-promillekrav-pa-sjon-leder-fel
Midsommar
Åkte dyngförkyld till Småland för att fira midsommar och testa mitt senaste spontanköp, ett lagom slitet zoomobjektiv. Kom hem frisk. Nästan. Provisoriska tältläger har upprättats: Regniga nätter har genomsovits: Närkontakt mellan arter har upprättats: Taggiga blommor har fotats på avstånd: Fiskekort har nyttjats: Gräs har ätits och slappats på: Torr tvätt har fått hänga ute i regnet: Arbete har skjutits på framtiden: Kapitalet har krossats: Dörrar har fått stå på glänt: God mat har ätits: Litervis med gubbar har smaskats: Centilitervis med nubbar har sörplats: Äckliga grytor har lagats: Bybor har fraktats… Läs mer
Idyllen söder om bron
Visst doftar äppelträdet på gården gott… …och visst är de svajande syrenerna utanför balkongen vackra… …men den riktiga gullmarsidyllen är mörk och luktar brända bromsar, försvunna drömmar och utspilld öl: Slut på samhällsinformationen.
Pendlingsmaximum
Idag var en sådan där dag när jag nästan lyckades glömma de senaste veckorna då jag hasat omkring småsjuk med en zombies livsgnista, lidit på överfulla t-banetåg och väntat på banfel, vagnfel och växelfel. Tagit smällar av SL:s antifusk-prioriterande automatiska spärrar och muttrat över SL:s politiska ledning som misslyckas med alla sina uppdrag, chockhöjer priserna, planerar puttenuttiga spårvagnar för de allra rikaste gullepluttområdena och tar i med hårdhanskarna mot tolvåringar. Morgnarna när jag var nära att knuffprovocera ordningsvakter för att få uppleva nån annan känsla än frustration, om så bara smärtan och… Läs mer
Torp- och tältturné på cykel
Med en vecka kvar av den korta semestern rullade jag iväg för att få några sommarmil i benen och hälsa på fina familjer i röda stugor. Dag ett rullade jag med tält, sovsäck, liggunderlag och google maps i telefonen ner till Nynäshamn för en kortis över till Gotland, där söndagskvällen var en enda stor utandning mellan Almedalsvecka och stekarinvasion. Trasig färja gjorde att jag fick famla upp mitt helt nya tält i mörker, det gick till slut och trots vissa kaninstörningar under natten var det skönt att sova med Östersjöns skvalpande utanför duken…. Läs mer
Monsuntur med oflyt
Överlistad av vädret – igen. Tänkte ta en tur ut till backarna på Tyresö-Brevik men regnet öste ner hemma. Så jag tog till ett knep som brukar funka bra när man är i skogen och jagar svamp: att gå runt och småvissla lite ointresserat som om man inte alls tänker ge sig ut och cykla (eller i originalversionen: hoppa på kantarellerna som gömmer sig under riset) och så när vädret (svampen) som minst anar det och slappnar av så – tadaa! – kastar man sig på cykeln (kantarellnästet). WIN! Regnet gick förstås… Läs mer
Kontraster är livets kaffe
Från hästgården vid fågelsjön var det bara en tågresa till att ligga i en skön skinnsoffa mitt i betonghimlen och halvsomna framför första avsnittet av Twin Peaks dubbat på tyska. Imorgon blir det boulevardracing, brandenburgtouring och biergartenhäng.
Energikrisen
Det råkade bli ett distanspass idag, och sex timmars cykling på en för stor mountainbike känns i kroppen nu. Tanken var egentligen att bara susa upp till Famagusta på den turkiska sidan av buffertzonen för att ta lite bilder, men jag körde vilse vid exakt varenda vägskäl. Har ingen aning om hur lång turen blev – stängde av GPS:en när batteriet i telefonen började försvinna – men med starkt tempo i början och en hel del grusväg och total utmattning på slutet… kanske drygt tio mil? Det var så länge sen jag… Läs mer
Vinterlajv
Jag är med i ett lajv som utspelar sig i skiftet mellan den senaste istiden och yngre stenåldern. Jag spelar en utstött överårig neandertalare som hankar sig fram i klanbebyggelsens södra utkanter. Jag har glömt hur ett varmt mål mat känns i kroppen då min diet nu består av frukt och nötter (och någon enstaka 7eleven-sallad). Min energinivå ligger därför på minimum då jag släpar mig i minusgrader till mitt dagliga slit i stenbrottet. (Tur att nån hunnit uppfinna hjulet i den här parallella verkligheten, hade säkert varit ännu segare att cykelpendla… Läs mer
15 grader och regn = hemma
Ryanair fick förtroendet att bära hem mig. Det gick ju fint till slut, efter ett par timmars försening, oannonserat gatebyte och ett misslyckat landningsförsök.
Sommardagar utan kamera
Ibland har man inte med sig sin kära Nikon, vilket man nästan alltid ångrar (utom när man är lodrätt på väg mot Djurgårdens asfalt i 100km/h). Vittjade mobilen på tre sunkiga mobilbilder från ett sommarvackert Grönan och tre lika sunkiga mobilbilder från ett sommarvackert Uppsala.
Kakor & konst
Var på nyöppnade Fotografiska och kollade in Annie Leibowitz. Passade på att bli medlem i ”Fotografiska familjen” vilket kändes väldigt manhattan-dogood-pretto. (Har förstås höga förväntningar på medlemskortets design – allt under en inplastad signerad polaroid från Richard Avedon eller Irving Penn skulle kännas som ett nerköp.) Sen nyttiga kakor på Hermans.
Helgen som gick
Valborg med Iva i Uppsala, snabb revolutionär påhälsning i Kungsan på 1 maj och reaktionär fika på arkitekturmuseum.
Lite mer episk tur
Idag har varit ett enda stort leende. Cykelsemester när den är som bäst. 10 mil i fint väder, uppför och nedför kullar, in och ut ur byar och små städer och på halva vägen en solig torgfika i Petra. Jag tog det lugnt eftersom lungorna fortfarande skriker vid hög puls, men det går ju inte att undvika att ta i när man får häng på någon liten tysk klunga eller någon kort backe med 10% lutning. Turen gick genom Sa Pobla, Muro, Llubi, Sineu, Lloret, Sant Joan, Petra och Son Serra.
En liten promenad i regnet
Idag kom regnet som hade utlovats till igår. Därför var det inte så svårt att ta till mig av det goda rådet hemifrån att inte cykla till mig ännu mer feber utan ta ännu en dag i stillhet och vila. Promenerade halvmilen bort till grannstaden (som också heter Alcudia, de har löjligt dålig fantasi här nere) och hittade lite fuktiga stenhus och pensionärer med paraplyer. Börjar (som synes! :) bli lite uttråkad av att inte få cykla, men också väldigt avslappnad för första gången sen i somras… Imorgon blir det sol igen… Läs mer
Skön premiärcykling på Mallorca
Dagens äventyr som bilderbok: Hostade som en gammal rökartant när jag vaknade. Innan jag alls skulle kunna cykla var det alltså dags för en tur till apoteket för att köpa lite spansk dundermedicin. Det blev fem långsamma mil längs vindlande vackra vägar. Inte mycket, och inte fort, men nu vet jag att det går. Lite nyvaknad feber såhär på kvällen är väl inget att bråka om. Hejdå, bilderboken. *) För icke-cyklister krävs kanske en förklaring av det himla roliga: Att ”bonka” är att få slut på energi och ”gå in i väggen”… Läs mer
Skön icke-cykling på Mallorca
Här är man så karaktärslös att man flyr modden och kylan för att få cykla lite bekvämare, och straffet kommer direkt: hosta och halsinfektion. Men ska man nu sitta och vara förkyld finns det klart sämre platser på jorden! Allt jag orkade med igår var en kort promenad längs med stranden. Port d’Alcudia är en plats där lokalbefolkningen lever i en slags förnekelsens lugn så här månaderna innan den stora turistfloden svämmar in. En av de många lokala cykelbutikerna, Sport-Bequi, levererade mitt förbeställda kolfiberstaket till hotellet fem minuter efter att jag checkat… Läs mer
Helg
Kampen för att nå en bergsvänligare kroppsform inför sportlovets mallorcacykling tog en kort paus igår… Men idag återupptogs kampen med några timmars snöröjning och återgång till den strikt kolfiberfria dieten, eller vad det nu heter det där som man inte äter. Nämnde jag hur dum i huvet man blir av att plötsligt börja äta lagom mycket kalorier?
Berlin på 25 kg stålhäst
En härlig kortvecka i ett sommarvarmt men fläktande Berlin blev avslutningen på en slapp semester. Hyrde en fin tvåa i Prenzlauer Berg och guidade runt lillasyrran i mina favoritkvarter. Tack vare värmen och våra tunga stålhojar blev det långsam cykling, mycket fika och ett minimum av muséer. Vi gjorde misstaget att köpa varsitt tredagars turistkort för U- och S-bahn. Rabatterna man fick med kortet utnyttjade vi inte och tack vare cyklarna åkte vi knappt en meter kollektivt. Berlin är en fantastisk cykelstad: platt som en frukost-crepe och med cykelbanor överallt. Dessutom får… Läs mer
Nokia-, knä- och kaktest
Rullade ner till pappas landställe och åt födelsedagstårta med nyplockade bär. Tog det lugnt med ett snitt på 27,5 km/h och mitt onda knä sitter kvar där det satt. Jag kunde inte stå upp och bryta mig uppför de spikraka rollercoaster-backarna mellan Gnesta och Järna på hemvägen dagen efter men lillasyrrans kolakakor i bakfickan gav både energi och smärtlindring. Enligt Bike Calculator gick jag ner ett kilo på den här lilla turen, men den slutsatsen bygger på en ordentlig brist i datainsamlingen. Det finns helt enkelt ingen ruta för ”antal kakor man ätit… Läs mer
WTAI dag 2 – mindre gubbigt
Lördagen på Where The Action Is startade med ett jävla monsunregn, men de sista elva timmarna var det klart bättre väder: ett ihållande midsommarregn som gjorde Stora Skuggan till en lerpool med kravallstaket omkring. Regnponchos med reklamloggor överallt – fast många vackra ansikten inuti folieluvorna förstås. Rödtjutet i ölfängelset smakade om möjligt ännu surare och blaskigare än igår, men musiken var desto roligare. Även om Pixies och Neil Young var grymma igår så var det kul med en majoritet av ickegubbar på scen idag. Tre av landets absolut coolaste tjejer, Annika Norlin,… Läs mer
WTAI – gubbar på scen
Dag 1 på Where The Action Is 2009. Grått, regnigt men glatt. Plastponchos à 100 kr var det nya svarta hos gubbindie-eliten. Gråa gubbar i publiken guppade till gråa gubbar på scen. Men gubbarna på scenen levererade efter bästa förmåga. – – – – – –
Ute och pulsat
Blev en ganska tuff tur idag. 4 timmar och tolv mil i havsbandet. Snittpuls: 161. Maxpuls: 181. Bra eller dåligt för kroppen? Beror på hur man ser på’t. Vetenskapen verkar ganska överens om att det är bra att träna och att man mår bättre och lever längre om man håller kroppen i hyfsat skick. Å andra sidan finns ju livslängdsforskare som menar att varje människohjärta produceras och levereras för att klara ett visst antal slag. När de tar slut så… ja, tar det slut helt enkelt. Med ett snabbt överslag enligt den teorin… Läs mer
Smörpass
Perfekt, idylliskt pass idag. Soligt, inte alltför blåsigt och med snäll trafik ute på Färingsö. Cykelbrännan ser efter dagens pass dummare ut än någonsin – borde ha tagit av handskarna eller åtminstone dragit ner dragkedjan på halsen ibland. Kanske får ta en timme i solarium med bara arm- och benvärmare och en påse på huvet.
Bland sarder och serpentiner
Efter att på något sätt ha lyckats utverka en veckas semester flög jag 1 april med två kompisar (en livs levande och min cykel) till Sardinien. Natten innan avfärd skulle jag packa ihop cykeln och såg att framväxeln gått sönder i en svetsfog så jag fick springa ner till CykelCity på morgonen innan flygbussen skulle gå och köpa en ny. Det kändes som ett dåligt omen men det visade sig vara det enda haveriet under resan. En veckas fantastisk cykling senare är benen lite stumma, pannan sönderbränd och kameran full av landskapsvyer…. Läs mer
Småpyssel i minusgrader
Skulle ut och raida stigar med min mtb-guru Karl idag. Först skulle jag bara rulla en liten sväng och kolla att cykeln funkade ok efter mitt senaste reparationsförsök. Rullade i solen på isknastriga stigar och snöiga vägar, genom en lokal snöstorm (kanonen på hammarbybacken) och genom sicklaskiftets tundra. Nickade glatt åt hundra promenerande söderpar medan jag bromsade in till stillastående och lät dem passera i sin takt. Femtio gånger hörde jag bakom mig, tyst men precis lagom högt så att jag skulle höra, nån variation av ”- får man verkligen cykla här? – nej det får… Läs mer
Romantiken är inte död
Den hoppande och poppande Asperger-advokaten Jerry i Boston Legal fick till slut sin efterlängtade dejt med Katie. Stephen Colbert blev i sin Christmas Special (The Greatest Gift of All) under ett kort ögonblick förälskad i björnen som svalde Elvis Costello hel. Men veckans tv-romantik måste ändå vara den som spirade mellan Mike Rowe och April, the maggotfarmer’s daugther, i veckans Dirty Jobs. I en avlägsen dal i norra Idaho odlas fluglarver för sportfiske. Bland ammoniakstank, flugburar och ruttnande laxkadaver tände det till på tv-rutan. Hoppet för kärlek vid första ögonkastet är inte ute i världen. Åtminstone inte… Läs mer
Grusade förhoppningar
Fortsatte mitt crosståg efter fina grusvägar idag. Fick ihop sju mil varav kanske två på grus. Att det ska vara så svårt att hålla sig ifrån att asfaltera minsta lilla vägstump där ute på vischan. Men det är klart, varenda husägare har ju minst tre bilar på tomten (en hantverkarpickup, en V70 och en gammal busbil till barnen, plus förstås en grävskopa som river sönder det sista stycket natur på tomten). Det är tur att jag är så fullständigt fördomsfri. Annars hade jag kanske börjat spekulera i att områdena jag cyklade igenom har… Läs mer
Lilla världsarvsvarvet
Dagens soliga cykelpromenad resulterade i 1) en insikt att det kan vara väldigt skönt att cykla långsamt och 2) ett gäng klyschiga höstfoton. Tyvärr glömde jag ta med batterier till olympusblixten så alla dramatiska detaljer jag tänkt fota fick stå kvar ofotade. Sen jag sist var och tittade på Skogskyrkogården för ett par år sen hade ingenting förändrats där annat än årstiden så det var väl inte så jättespännande. Men samtidigt är det skönt att ha en liten bit miljö i närheten som inte ändras från gång till gång. Jag är helt… Läs mer
Cyclocross, lera och blödande lungor
Jag är galet imponerad av CX-eliten. Och jag blir bara mer imponerad av dem för varje liten runda jag själv prövar på. Nog för att det är lättare att ta ut sig till max när man har motståndare framför och bakom sig än när man flåsar fram ensam på en grusväg. Men ändå – att köra i tekniskt knepig terräng och hålla sig strax över mjölksyratröskeln i över en timme är läskigt starkt. Försökte nu på eftermiddagen leta rätt på några av alla bra crossgrusvägar som enligt ryktena ska finnas söder om… Läs mer
Fika utan kaffe i Kungfu-sund
Hemma från sval men svettig tur på Ekerö. Fick dopa mig med avslagen cola och fegköra på lätta växlar tack vare en arg men kortvarig maginfluensa som precis gått ur kroppen. Hade mest tänkt att komma ut i luften lite men det rullade på bra i början och magen var snäll så jag fortsatte ut mot Sånga-Säby. Blev som vanligt lite sugen på att köpa en gård. Tyvärr hade jag bara 20 kronor kvar efter att ha köpt en lunchmacka i Jungfrusund så det blev inget den här gången heller. Man vet… Läs mer
Bra och dåliga vägar
Den korta turen till Smådalarö Gård var fantastisk. Härliga vägar med doserade kurvor upp och ner för bergsknallarna. Rekommenderas varmt för den som vill lägga till ett par mil på Årsta Havsbadsrundan. Lågtstående sol i ögonen på hemvägen och en hel del helgtrafik var en halvdålig kombination men totalt en lyxupplevelse. Dagens tur var också skön, men väg 73 visade sig vara en enda lång byggarbetsplats utan vägren. Jag rullade i 35 km/h ett par decimeter ifrån kilometervis av betongsuggor med bilar susande förbi på frimärksavstånd och ständiga grushögar och sprickor att bunnyhoppa… Läs mer
Stephen King skrev min semester
Årsta Havsbad. Sedan 30-talet ett strandparadis för mindre bemedlade. Nu i juli 2008 ett skräckslaget litet samhälle i dallrande väntan på mördaralgerna. Folk spikar igen sina fönster, bär vattendunkar och inventerar sina konservlager. Barn gråter och gungor knarrar ensamma i den svaga vinden. Flygplan mullrar runt på låg höjd och spanar. Bakom varje buske hörs taktfast, allt snabbare stråkmusik.
Semesterns slötma
Årsta Havsbad. Den Slitne Arbetarens Riviera. Några dagar här ute sitter som en smäck – särskilt i det här vädret. Vågskvalp, måsbröl, cykelvänliga vägar, bad på tomten och många koppar mocca.
Promenadcykling
En perfekt dag i solnasolen. Det var inte utan att jag blev lite lokalpatriotisk och började längta hem en aning. Cykelsällskapet insåg åtminstone att hon inte gärna kan flytta ifrån Haga Norra. Råsundas båda slott hoppades över, i övrigt var vi förbi överhetens alla boningar. Här är några bildbevis:
GULLMARS.SE 