Nordsjö-roadtrip dag 6: Hamburg
Hotellrumsbristen i Amsterdam ledde till beslutet att i lagom tempo pila vidare till Hamburg. Kopplingen i bilen lade av så det blev ”bara” HafenCity. Översköljd av kinesiska pengar byggs sunkhamnen om till ett storslaget hypermodernt stadskvarter. Your move, Hammarby Sjöstad! GPS-loggen såg ut nåt i den här stilen: ————- Statistik dag 6: Antal måltider som innehöll stekt fisk samt potatis och majonnäs i någon form: 0 (med utsikt över paddlingstävlingen fick lunchen bli räk-flammkuchen). Halt nordsjöolja i blodet: 11%
Nordsjö-roadtrip dag 5: Amsterdam
Vi susade efter en snabb fika i nordfriesiska Emden över gränsen till Holland. Vid slussen i början av Afsluitdijk var det dags för en bensträckare. Tanken att de som skapade västra Europas största sjö gjorde det för hand med hjälp av rep, spett och segelbåtar gör det svårare att klaga på arbetsbörda, åtminstone för mig som systemutvecklare. Det kändes lite orimligt att ge Amsterdam lika mycket (lite) tid som Cuxhaven eller Norddeich men så blev det: 23 timmar i den civiliserade fristaden där Europas judar och protestanter kunde känna sig skyddade från… Läs mer
Nordsjö-roadtrip dag 4: Jever och Norddeich
Från Bremerhaven ledde vägen via erbarmligt tråkiga Wilhelmshaven (marinens och kustjägarnas stad visade det sig) till puttenuttiga bryggeristaden Jever. Där åt vi tårta på slottet och fick hälsa på en familj spattiga påfåglar i slottsträdgården. Sen satte kustlängtan igång igen och vi hamnade av en GPS-relaterad slump i Norddeich, där det blev surffoto, fiskmiddag och svit på pensionärshotell med dirndlklädd personal. Norddeich hade en enda turistattraktion utöver havet, och det var en station där föräldralösa sälar får växa upp i lugn och ro (bortsett från de dagliga besöken av 10000 skrikande och… Läs mer
Nordsjö-roadtrip dag 3: Bremerhaven
Efter utcheckning ur Cuxhaven ägnade vi någon timme åt tegelskådande i Otterndorfs relativt välbevarade men ack så döda old town. Sen bar det av mot det närmaste ett mål resan hade: Bremerhaven med sina fotovänliga containerhamnar, slussar, tinnar och torn. Planen att hitta ett billigt hostel föll som en fura när vi såg lyxskrapan Atlantic Sail med utsikt över Wesers mynning. Där skulle vi bara bo. Trots att våra magar skrek efter fisk och majonnäs rullade vi in i Europas fjärde största containerhamn för att invänta det fotovänliga kvällsljuset. Bremerhaven skeppar hundratusentals… Läs mer
Nordsjö-roadtrip dag 2: Cuxhaven
I gryningen (eller ja, vid elvarycket) i söndags bar det av sydvästerut. Första stoppet på kontinenten fick bli Neustadt in Holstein, en håla vid Lübeckbukten. Gick förbi en SPD-riksdagsledamots valupptakt på kajen och tvingades göra partiets lokala presschef besviken. Nej, trots våra tunga kameraväskor var vi inte fotojournalister ute för att bevaka Bettina Hagedorns Bundestagskampanj utan ville bara plåta pittoreska båtar och andas veckans sista östersjöluft. Längs småvägarna tog vi sikte på den knepigt döpta 800-talsstaden Itzehoe för att sedan lämna det halvdanska Holstein och ta färjan över Elbe mot Niedersachsen. Elbe… Läs mer
Nordsjö-roadtrip dag 1: Österlen
Med en veckas eftersläpning kommer jag nu börja spamma ut några av mina bilder från en kort tripp längs nordvästra atlantkusten. Idyllallergiker varnas. Dag ett bestod av trasiga X2000-dörrar, stendött ombord-wifi och så till slut äntligen några timmars ruttplanering och nybyggaridyll på ett vackert fält utanför Ystad. ————- Statistik dag 1: Antal måltider som innehöll stekt fisk samt potatis och majonnäs i någon form: 0 (åt iofs vietnamesisk stekt fisk men den var helt majo-fri). Halt nordsjöolja i blodet: 0,000%
Kungsholmsrivierans finaste och enda trattoria
Med 1800 semesterbilder att redigera slänger jag som överslagshandling upp ett par små foton från gårdagens födelsedagsmiddagskväll på Norr Mälarstrand.
Vätskekontroll med bel canto på Lasse i Parken
Efter årets hetaste dag var vätskebristen monumental redan vid sjusnåret. Då passade det perfekt med musik och öl på lummiga Lasse i Parken. Först svalkande somrigt snygg singer/songwriterism med och av Linda Bonaventura, sedan söt twee-pop på gitarr och ukulele med Mart Brennan, Stockholms svar på Stephin Merritt. Fler bilder från kvällens konserter här!
Nu får det räcka med avsked!
Ännu ett smärtsamt avsked är taget för oss gnagare. Men till skillnad från Råsunda och Ivan Turina så har vi inte förlorat Daniel Tjernström. Han blir en suverän CSR-ansvarig på kansliet. Jag blir inte förvånad om AIK Fotboll inom ett par år inte bara slipper ifrån de absurda polisnotorna utan istället får betalt för alla insatser klubben gör med barn och ungdomar, inte minst i stans förorter. Tack för allt du gjort på planen, Tjerna!
Årstavikens Miami Vice i low-speed pursuit
Mitt i den lugna sommarkvällsölen började spänningen stiga ute på Årstaviken. En blåblinkande polisbåt av mindre modell smög förbi Skrovets bryggservering med sina kikare riktade akterut. Strax efter kom polisens stridsbåt 90 med blåljus och full av vilt vinkande sjöpoliser som försökte tvinga in en trött snipa till bryggan, följda av fler snutar i en liten ribbåt. Var denna dramatik upplösningen på en storstilad diamantkupp? Hade polisen jagat tungt beväpnade kokainsmugglare från Caracas hela vägen in i Mälaren? Nej, enligt Aftonbladets ständigt live-twittrande rättsreporter Oisín Cantwell som råkade sitta på bryggan som… Läs mer
Mellan E4:an och evigheten
Den som hyllar det speciella ljuset i Skagen, Cornwall eller Antibes kan aldrig ha sett solnedgången i Masmo.
Grått, grått, grått
Att fota störande vardagsfåglar kändes mer exotiskt på landet. Substituten här i stan känns lika gråa som betongen.
Dags för en infrastrukturmodernisering, Malmköping?
Turistmetropolen Malmköping ligger i Flens kommun. Utöver kulturhuset på bilden här ovan (”Taxigrillen och Bussleffes Taxi” för den som mot förmodan inte varit där på besök) har orten hela tre (3) kilometer spårvägsnät, vilket i sig är imponerande. Linjesträckningarna kan kanske diskuteras ur ett förvaltningspolitiskt nyttomaximeringsperspektiv. I rusningstrafik verkar det vara ytterst få som har behov av att pendla mellan vagnhallarna och det tomma fältet utanför byn där rälsen tar slut. Dock tycks beläggningen vara desto större på helgeftermiddagarna. Men så var det ju det här med den åldersstigna vagnparken. Jag är… Läs mer
En sista dos kulturlandskap, sen hem och tämja kontorslandskapet
Snart dags att leka kontor igen. Har bara ett dygn kvar på mig att klia sönder de sista myggbetten och immunisera mig mot den grå vardagens informationsstress.
Betong + asfalt + ekologisk rabarbersaft = hemma
Sängbärande på Frescati, ekofika på Bergianska, stikkinikki-dejt på Tegelbacken, Kvällssolsströmming på Södermalmstorg. Skönt att vara tillbaks i stan. Där naturen är inhägnad, styrd och kontrollerad, där inget bits, sticks eller suger blod.
Jag kom faktiskt hit för att få lite LUGN och RO!
Man blir paranoid här på vischan, jag pallar inte. Hela tiden är det nån som stirrar på en! Packar och åker hem till det närmaste storstad vi har i det här jävla landet. Där folk får lära sig från barnsben att det är ohyfsat att stirra på andra – oavsett om personen i blickfånget kanske råkar vara lite tjock och skäggig, inte går upp halv åtta varje morgon, äter samma gamla lax varje dag. Vad vill ni egentligen? Vem spionerar ni åt? VA?? Hej! Jag kan sitta såhär hela dan! Kan jag… Läs mer
Häckat på bryggan
Slappade på båtbryggan idag när jag fick känslan att nån stirrade på mig. Det var ett par ladusvalor som satt på varsin stolpe och såg moraliskt indignerade ut. De hade fått för sig att häcka under samma brygga som jag fått för mig att häcka ovanpå. Hade de kunnat skriva bittra insändare hade jag inte velat läsa lokaltidningen, men jag flyttade mig några meter så de vågade fortsätta transportera käk till ungarna och bråka med tärnor och trutar om tomtgränserna. Är det inte lite sent att ha smått i boet såhär års,… Läs mer
Livet på landet – eat and/or be eaten
Lunchens laxsmörgås kan se oskyldigt smarrig ut… …men doften av rökt fisk drar till sig traktens uråldriga karnivorer. .
Gnällig hyllning till ett 200-årigt olycksbarn
Tåget från Offenburg till Köpenhamn blev ett par timmar sent under natten. Kanske på grund av tekniska problem eller centraleuropeiska översvämningar, kanske på grund av ren illvilja. Tågpersonalen sa inget om någon orsak men kom med extra lyxig frukost. Gott nog för mig som inte hade bråttom hem. Missade min anslutning i Köpenhamn men fick plats i en dedikerad småbarnsskrikvagn som skulle avgå några timmar senare, så jag tog en promenad genom duggregnet med packningen på ryggen. Den sista sträckan med svenskt så kallat ”höghastighetståg” flöt på helt ok hela vägen till… Läs mer
Süddeutsche sightings
Öl- och glassmarinerade fragment från Konstanz, Meersburg, Köpenhamn och andra små världsmetropoler.
Litet P.S. till föregående sportfotoinlägg
Vad är en gosdrake, kanske landets cykelintresserade googlare undrar? Tycker en sån om sushi? Jorå.
Bilder från Luma GP 2013
Härligt sommarväder på årets Luma GP, som solovanns av Södertälje CK:s Marcus Linder, en stark halvminut före tvåan. Jag hann tyvärr inte stanna och fota prisceremonin. Som så många stora sportfotografer före mig var jag tvungen att smita till Sjöstans leksaksaffär minuterna innan de stängde och köpa en gosedrake. Fler bilder än de som fick plats här finns här på Picasa. Mina bilder från tidigare års upplagor av Luma GP hittar du här.
Båtklubben – i år utan yachtrock (och båtar)
Det finns nätter då Gullmars lämnar sitt trygga torg och går på stadens gator som en vanlig man. Då ofta på jakt efter en öl. En sån natt har det varit. Varmt och trevligt, och inte minst prisvärt. Skrovet tar i år bara 85 spänn för en bärsabira!
Onationellt ickefirande
Folkrepubliken Gullmarsplan erkänner naturligtvis inte 6 juni som nationaldag, men inte heller grannlandet nere vid Årstaviken (”Sverige”) verkade festa något vidare. Ett av mina gamla foton valdes igår av någon anledning ut som ”featured” på Picasa. Tyvärr hade de valt ett ganska trist grafiskt formexperiment. Hade varit kul att ha en halv miljon visningar av nån av de bilder jag själv gillar, men men. Desto gladare är jag över gnagaren Robin som valt att ha mitt foto i 120 x 70cm-format i vardagsrummet:
Bottenderby i Globens mamma
Det spelades 1-1 igår kväll under Allsvenskans allra bästa läktardrag, även om det jämfört med derbyn på Råsunda kändes som en bridgekväll på världens mest överbefolkade servicehem. AIK Tifo hade som alltid gjort ett kanonjobb med ett klubbmärke som täckte tre etage. En välordnad bengalbränning gladde i två minuter och irriterade i tio då röken efteråt låg för tät för att spela boll. Bland oss 35000 som trotsat den u-landsmässiga infrastrukturen såg man efter matchen inte en enda nöjd min. Det fanns liksom ingen anledning att glädjas varken över matchen, resultatet eller… Läs mer
Södermalmsk hipstersport i miniatyr
Satte mig på cyclocrossen och skrämde till och med Gullmarsplans allra tamaste rådjur i min iver att komma ner till Söder och lira lite spiddvaj. Det var barnversionen – utan knepig gambling – men ändå en högoktanig thriller till match som jag förlorade på upploppet pga dåligt inställd tändning och knackande motor.
Flumskolan tar sig an 1500 sidor Ayn Rand
I panelen: Johannes Klenell, Johan Hilton och Liv Strömquist. På tapeten: Ayn Rands högerfnoskiga brontoverk Atlas Shrugged. Samtalet kom att innehålla diskussioner om entreprenörernas smurfby, tjackpladder som litterär form och hur gott det är att röka. Podden kommer alltså vara klart värd att lyssna på när den så småningom droppar på Aftonbladet Kultur.
Jakten på det helt unika fotot
Kom på värsta idén för ett foto idag efter jobbet. Den unika körsbärsblomningen skulle tydligen vara på gång i exotiska Kungsträdgården! En lång resa till det avlägsna Kungsan, visst, men livet som naturfotograf väljer man inte för att det ska vara enkelt. Skaffade biljett på stört och åkte dit för att för en gångs skull vara helt ensam om ett storslaget motiv. Men… Föreställ er chocken när jag kom dit och inte alls var den första som kommit på idén! Nåväl, skam den som ger sig. Bara att tänka ut nästa alldeles unika… Läs mer
#27
Som cynisk intellektuell ifrågasätter jag ofta min religiösa övertygelse. För visst är det väl en sorts religiositet att vara gnagare? En gemenskap med tusentals, firandet av en högtid i veckan, en irrationell, godtycklig och obevisbar förvissning som man ständigt blir påhoppad för (av både ateister och de med annan religion). En parallell identitet man bär med sig men som sällan är något vidare stöd och som inte påverkar ens vardagsval (annat än hur kalendern ser ut på söndagarna). Är det inte bara en förströelse som stjäl fokus från viktigare saker? Ett opium… Läs mer
Arvet efter Alain Sars
Bra drag i Gnaget idag och en löjligt orättvis förlust. Vem hade trott att en linjeman skulle axla Alain Sars mantel som mest föraktade domare i AIK-leden? Den gravt felaktiga offsideavvinkningen på det som borde varit 1-0 fick sen sällskap av ett antal halkningar på den av arenabolaget lågprioriterade gräsmattan (helt ok som boule-plan) och en målstolpe som någon skånsk fyllskalle till PEAB-arkitekt ställt på fel ställe. Hade målet bara stått en halv decimeter längre västerut hade Henoks nick efter frispark suttit. Och när vi ändå pratar felaktigt material så ryktas taket… Läs mer
Närturism med exotisk bergbana
Följde med ett par kamrater på upptäcktsfärd i närorten. Motorvägsbussen från Sumpan till Liljeholmen, den skakiga bergbanan upp till Nybohovshöjden (svindlande 58 meter över havet) och så värmande misosoppa i nybyggda Liljeholmskajen-området.
AIK-premiär på Nationalarenan
Blandade känslor efter en historisk AIK-dag med storpublik, spelarbussmottagning vid ruinerna av Råsunda och en usel allsvensk match på en supportermässigt svårflörtad nationalarena. Ett oändligt tåg av gnagare från den gamla fotbollsstadion till den nya arenan var dagens höjdpunkt, tillsammans med publiksiffran på strax under 44000. Här lite bilder och en filmsnutt medan jag tänker på den moderna fotbollen. Klicka på valfri bild för att öppna bildspel – för högupplösta bilder, välj ”View full size”. Resten av mina bilder från dagen hittar du här. Så här såg slutet av den svarta marschen… Läs mer
Munchy eftermiddag på Thielska galleriet
Checkade ut tidigt från jobbet och kajkade över till Kungliga Jugå’n för lite nationalromantik, naket och Nietzsche. Mest för ölen efteråt, men en konst eller två slinker alltid ner en solig onsdagseftermiddag.
Solrekord över Ice Road Trekkers
Medan solen slog mars-rekord över länet halkade jag med favoritgrannen på isiga gångvägar genom Nackareservatet till Hellasgården för fika och sen hem via Sjöstan. Yummy dag.
Publiksiffra på 5000? Det har vi på träning.
Utsikt från etage 2, sektion 217 på Deathstar Arena under dagens träningsmatch mot HJK Helsingfors. Av mitt årskortsgäng var det bara jag och Ludde idag. Med tanke på var vi sitter och att det då och då var så träningsmatchtyst att allt man sa hördes över hela sektionen kändes det rätt mycket som Statler & Waldorf på balkongen… Men det blir nog helt ok tryck på DSA när det blir dags för tävlingsmatch och vi är 20000 eller fler på plats.
Flumskolan på Kulturhuset
Var och lyssnade på live-inspelning av podcasten Flumskolan på Kulturhuset, och passade på att ta lite bilder. Radiosatirikern Ola Söderholm, Galago-redaktören Johannes Klenell och underbara allroundgeniet Nanna Johansson satt som tre leende frågetecken och ömsom analyserade, ömsom skojade om Ian Wachtmeisters (såklart timbroutgivna) bok Ankdammen från 1988. Avsnittet dyker väl inom kort upp på Aftonbladet Kultur. // Uppdatering 20130321: Här ligger nu det nya avsnittet // Resten av bilderna finns här på Picasa.
Stockholm har blivit kallt. Igen.
Och min stackars kamerasensor har blivit så skitig att jag nu bara kan fota i vissa ljusförhållanden, och trots det måste klicka så många gånger med retuscheringsverktyget att motiven knappt syns efter uppstädning i Photoshop. Här är till exempel en serie porträtt på den turkiska statsbesöksdelegationen från i eftermiddags:
ÖB:n för mitt immunförsvar har också gått in i väggen
Influensa. Igen. Febern kommer och går, huvet dunkar när hostan river hål i lungorna och mitt lager av tv-serier är i stort sett uttömt.
Smutsigt uppsamlingsheat från minneskortet
Medan jag drömde om att helt oförtjänt köpa ny kamera passade jag på att tömma ett av korten i min nuvarande. Där fanns lite arkitektur, mycket snö, några porträtt och en djävulusisk massa sensorsmuts. Men det där att lämna in huset på rengöring känns inte så lockande när Nikon Service vill ha fyra veckor på sig. Kanske ska lämna in båda husen och råka boka en semesterresa efter ett par veckor så jag har ett tvingande skäl att köpa en D600 – jag måste ju ha kamera med mig? Så får det… Läs mer
Fångad i ett frostnyp
Den som uppfinner ett kamerahus med inbyggd handvärmare förtjänar alla Hasselbladspris i världen. En kvart utomhus räckte gott idag även om det var surt att mitt mål, Katarinahissens terrass, var igenbommad. Hissen har slutat gå för gott och grinden från Mosebacke är bara öppen när Gondolen är det, vilket innebär att stans bästa utsiktsplats är off-limits under dygnets ljusa timmar. Bra där, Stockholm. En sväng till Galleri Kontrast, snabb fika på det och en svidande hockeyförlust på övertid fick det bli.
Lövholmens manufakturreservat
Industrinostalgin blir allt svårare att hitta medan stan sakta blir en espressoenklav till Hammarby Sjöstad, men Lövholmen har fortfarande ett par rivningsobjekt kvar att dregla över. Och sen promenerar man raskt hem med frusen saliv i skägget. Söndag.
Fact-finding Mission of a Meatspace Magellan
Eftersom engelska är pretentiöst har vi på SF:s distributionskontor (dagen efter en hård AW där vi firade vår lyckade översättning av Silver Linings Playbook till Du gör mig galen!) översatt blogginläggets titel till Kolla vad mycket trist skit jag gått förbi på väg till eller från jobbet senaste veckan medan jag i onödan släpat på kameran! Varsågoda.
Preapokalyptisk promenad i Nibirus sken
”Det hände inget 21 december, det där med jordens undergång var bara en myt.” Mig lurar de inte! Jag ser ingen annan rimlig tolkning än att Nibiru i själva verket är vår egen gamla trötta måne, som efter en heroisk men hopplös kamp mot jordens gravitation till slut väljer att dråsa ner där den gör minst skada, alltså på Gärdet. Fanns inget annat att göra än att köpa ett paket plåster och fly upp i bergen. närmare bestämt för en fika på Folkungagatan.
Vilda västkusten
Man sätter sig på pendeln i över tre timmar för att nå våra sydligaste förorter, och vad möts man av? Knivslagsmål mitt framför Stora teatern. Skönt att vara hemma i 08-land igen.
Jul i Jöttlabörg
Är i exotiska Göteborg för att fira jul. Allt är stängt och alla verkar sitta inne och vänta på att snöstormen ska dra förbi. Det enda spår av lokalbefolkning man ser är snöröjarna, men de är å andra sidan många gånger fler och hundratals procent mer effektiva än sina kollegor i 08-land. Tog några bilder på denna vackra men sorgliga ursäkt till stad innan kameran snöade igen. Mer foton här. P.S. Min AIK-pin på jackan började ryka och fräsa så fort jag hoppade av X2000, och ju närmare Gamla Ullevi desto starkare… Läs mer
Objektiv optikutprovning
Åt pannkakor och testade några gamla fina Nikon-gluggar hos min favoritgranne i helgen. Skön känsla i 50- och 60-talsmekaniken, både på objektiven och på vinylsvarven.
Occupy the julbelysning
Ok, den här stan har en kollapsande kollektivtrafik, slutförd segregering, marknadshyror, elavbrott, oskottade trottoarer, vård- och skolkris i caremakapitalismens spår och teflondiscofarfar Christer G Wennerholm istället för riktiga politiker. Men fan vad vi fläskar på med belysning lagom till julshoppingen!
Smått och blandat
Now playing in the motherfucking bakgrunden är The Chills – Pink Frost. Om Ian Curtis vuxit upp i harmoniska Dunedin på Nya Zeelands sydö och haft något hopp om livet hade Joy Division kunnat låta såhär. Nu blev det istället The Chills som 1984 spelade in förra årtusendets bästa vinterpromenadballad. Så, tryck play nu. När låten tar slut, tryck play igen.
Årets julklapp – utan konkurrens
Nu är den här – Henrik Kullbergers fotobok ”Här spelade vårt lag”. Ett vackert och sorgligt avsked till mitt andra hem, Råsunda Fotbollsstadion, som nu efter sjuttiofem års tjänst står naken i snön och väntar på rivning. P.S. Ett par av mina råsundafoton härifrån bloggen finns inklämda i slutet av boken, men 99,8% av innehållet är nytt även för mina (två eller tre) trogna followers, så köp!
Och nu över till Jannicke för fyramånadersprognosen…
– Eh, ja, vad fan väntar ni er? Det är såhär det är nu. Tugga och svälj, veklingar.
Stockholmsmörker och febersvett
Tog en slitsam golgatavandring på säkert 800 meter i söndags kväll för att ta sista chansen att se Christer Strömholm-utställningen på Fotografiska. I mitt förkylningsfebriga tillstånd svettades jag floder av att ha en tung kamera i väskan men det uppvägdes förstås av att samma tunga kamera var ett skönt svepskäl för att få stanna och vila några (tiondels) sekunder här och där. (Nu är såklart förkylningen värre och jag och min laptop är sängliggande, men det är smällar man får ta. För konsten. På museum.) P.S. Apropå nördhobbyklichén att ha med sig… Läs mer
En pigg 75-åring har gått ur tiden
AIK-Napoli blev det sista som hände på Råsunda Fotbollsstadion. Den 75-åriga eran slutade bittert med ett straffmål på övertid efter att Cavani stupat som en fura på en fot som kanske inte borde varit där den var. Men timmarna innan dess var det stor fest, fantastisk AIK-hybris och en värdig begravning av vår gamla fina betongborg. Efter en liten ceremoni satt tusentals gnagare kvar och bara tittade sorgset, medan andra började plocka med sig sina stolar och annat lösöre som den gamla damen lämnar efter sig. Fler bilder från kvällen finns här!… Läs mer
AIK-provsittning på Dödsstjärnan
Ja ja, man ska nog kunna känna sig hemma här också, om inte förr så när de fåniga gardinerna rivits ner, väggarna mättats med frustration och betongen fläckats av plastmuggsöl, sneakerlera och motståndarblod i trettio år eller så. Fler bilder från dagens besök på Friends finns på min picasa.
Sista allsvenska matchen på Råsunda. Nå-gon-sin.
Har precis gått igenom kameran efter en rolig men vemodig seger mot Malmö FF. De säger att det var den allra sista allsvenska matchen på Råsunda Fotbollsstadion. Efter att ha besökt denna underbart sjaviga betongborg regelbundet sen 80-talet, och hört två äldre generationer i familjen berätta om sina minnen från Råsunda, är det svårt att tänka sig att den nya plyschiga mutarenan ska kunna ta över dess roll. Skönt att vi har två europamatcher kvar på Råsunda i november. Resten av mina bilder från AIK-MFF hittar du här.
Testbild
Köpte ”nytt” kamerahus lagom till den mörka årstiden, en bättre begagnad D7000. Har inte tämjt den riktigt ännu, bara knäppt lite testbilder här och där. Får rycka upp mig och göra en fotoutflykt nästa helg för att bli kompis med kameran.
Samtidigt i en spelhåla i Vasastan
När den socialistiska revolutionen äntligen dyker upp är det inte mycket jag kommer sakna med den borgerliga innerstadsklassen. En kombination som blir svår att ersätta i proletariatets diktatur är dock ekologiskt vin och brädspel.
Två varma välkomnanden, tre färska poäng
Ett tokoffensivt balanserat AIK som ägde bollen men första 70 från och till såg ut att ha drabbats av en kollektiv epilepsi med fastfrusna spelare, obegripliga felbeslut och ren förvirring, ett kärt återseende av Mohamed Bangura, en stark och efterlängtad debut av Henok Goitom, en riktigt bottenusel domare (strokekänning även där?), ett felaktigt borttdömt mål bakom Turina. Det var ingredienserna som efter kokning under omrörning gav kvittering och med panafrikansk passningsprecision och en enorm viljeforcering sista 20 minuterna ett segermål. Tre färska pinnar och showen rullar vidare.
Inför GAIS away, ett par foton från CSKA Mockba
Stor-tv:n på väggen står och tickar ner mot avspark från Ullevi. Nere i fisktown skiner solen men här i Sthlm vräker det ner. Finns det nåt tydligare bevis på att det globala klimatet har gått helt åt helvete? Kom hursomhelst på att jag hade ett par opublicerade bilder från matchen mot CSKA Moskva i torsdags. Det var en imponerande uppvisning de bjöd på. Utan sin bästa anfallare och med inställningen att ”vi vinner ändå hemma i Mockba” joggade de till sig 1-0 trots en bra första halvtimme av de perfekt taggade gnagarna…. Läs mer
Popaganda 2012 – lokalt myshäng men inte mer
Slänger ut en liten provsmakningsmeny efter kvällens popagandahäng – fler foton finns på picasa. Förra året hade jag ackreditering till Popaganda och hobbyfotade allt-allt-allt. I år ville jag lyssna lite på banden och inte stressa runt i fotodiket så kameran var bara med på lördagen och alla mina bilder är skjutna ute från publikpöbeln. (Ja, nån enstaka sekund händer det faktiskt även i nådens år 2012 att en lucka öppnar sig i det blåvitlysande iphone-havet framför en så att man får klar sikt fram till scenen. Troligen får man tacka instagramtrenden för… Läs mer
Vardagsfunk
P.S. Apropå Dick Turpin och Solna så blev Henok Goitom äntligen klar för Gnaget i eftermiddag. Han hade varit värd att vänta på till i vinter också, men skönt att han längtade hem till ”orten” och blåa linjen.
Sålna – Pålen: 3-1
2012 var året då vi gnagare stängde av våra HDTV-skärmar, sket i OS och istället lyssnade på skrapig webbradio från exotiska platser. Klart lättare att förstå sändningen på svenska ikväll från Poznan än den på isländska från en förort till Reykjavik häromveckan. Och sammanlagd seger igen, vilket är lika lätt att uppskatta på en västpolsk 32kbps-ström som på en 3D-sändning med Dolby 5.1-surround. Firar med ett par bilder från senast på Råsunda. Blev ju åthutad av en publikvärd för mitt 210mm långa objektiv förra gången jag tog med kameran. Jag försökte med… Läs mer
Ursäkta röran, nån bygger om
Gjorde en uppgradering av mitt wordpresskonto vilket fick wordpress att nollställa alla mina css-ändringar. Bloggen ser därför krympt, skrumpen och dum ut för närvarande. Firar detta (mitt enda) smala tillstånd med ett par bilder från den gråa vardagen efter semestern och det allra sista blomsterporträttet jag fick med mig från semesterstranden. Alla förstås i smal storlek passande den visuellt komprimerade bloggen. Återkommer när wp:s gurusar har tänkt klart. // Edit: Så, nu har wordpress.com:s happiness engineer gett mig min css-kod tillbaks. Thanks, Jackie! //
Årsta Havsbad, kommer du sakna mig?
En ensam syrsa gnisslar en fantasilös konsert för mördarsniglarna i gräsmattan och havet skvalpar in as per usual. Sista kvällen på Havsbadet. Dags att börja packa ihop och röra sig mot city för sista helgen i frihet. Kanske ska kolla in Sthlm Music & Arse på lördag, festivalens line-up är löjligt ospetsig men Ed Harcourt har jag inte sett på länge. Svår match på Råsunda imorgon kväll också, dock utan kamera för min del sen jag blev åthutad av en publikvärd sist jag var där (för att jag hade objektiv längre än… Läs mer
Paus från semestern
En typisk mellandag idag. Ätit överbliven sallad med varmrökt lax och voltaren, sett hela säsong två av Parks & Recreation och sovit middag.
Andra raka
Gnaget har två raka segrar under min vecka på landet. Klart bättre upplevelse att kolla match på Csports än att lyssna på isländsk amatörradiostream. Jag är inne på min andra raka antibiotikakur under samma semester. I och för sig en rekordlång semester, men ändå. Inte ok.
Badgäster och maxiapotek
Igår var det cykelfri strandidylldag här i havsbadet och framåt kvällen den klassiska skärgårdskombon lax, sallad och Grüner Veltliner. Två av mina tyska gäster har trots min recension häromdagen begett sig till Utö. Vad är poängen med objektiv konsumentjournalistik om inte ens vännerna följer råden man kommer med? Nu kanske jag inte är den som ska klanka ner på andras utflyktsmålsval, efter min morgontripp med sammanlagt fem bussar till Handens närakut och söndagsapoteket på Ica Maxi. I natt bankade onda fingret så att jag inte kunde sova, men nu är jag tillbaks… Läs mer
Vidvinkel och Bredröv på äventyr
Vidvinkel är kul, men det tar lite tid att få grepp om IMAX-estetiken. När jag vaknade och solen sparkade mig i ansiktet bestämde jag mig för att ta ut det nya objektivet på en cykeltur för att vi skulle lära känna varandra. Ett trist sammanträffande inom cyklingen är att det alltid är sista milen på turen som är jobbigast och tyngst. Kunde det inte få vara tvärtom nån endaste gång? Idag var det en seg sista mil. Efter en tur till Nynäshamn via Sorunda envisades jag med att inte stanna och fylla… Läs mer
Påfyllning i hobbyväskan
Tog en liten blocketdejtfika i Västerhaninge idag och kom hem med lite nya godsaker att proppa ner i fotoväskan. Börjar bli läskigt fullt i den nu, får nog försöka kränga lite prylar som jag sällan använder. Annars en kvav och händelselös dag, har inte ens badat pga ett finger som det råkade gå hål på under Lofoten-trippen och som nu är inflammerat och dunkar. Kört old school och hällt väteperoxid och klorhexidin i det, borde få bort även nordnorska späckhuggarbakterier på ett par dar. Sitter nu och lyssnar på isländsk radiosport för… Läs mer
Ett anspråkslöst förslag
”Skulle man inte kunna samla alla jobbiga skärgårdsturister och badjävlar på en och samma ö, så att vi gnälliga och priviligierade stockholmare kan få resten av skärgården för oss själva?” Så verkar någon ha tänkt, och strax därefter skapat Utö. Vad är det som drar dit så mycket folk att båtarna inte räcker till och folk blir kvar på kajen? Visst, ön är fin och har varierad miljö med allt från badklippor till bondgårdar, men det finns det ju massor av öar som har. Visst finns det krogar, ICA och ett bageri… Läs mer
Lugn och ro är inte att förakta
Efter den dramatiska naturen och det knepiga resandet på semesterns förra etapp är det skönt med en 100% oexotiskt hemtam och kav lugn miljö på cykelavstånd hemifrån. Vill man ha dramatiska miljöer här får man kamouflera cykeln med grankvistar och cykla in på skjutfältet intill. Vad som däremot finns i överflöd är fina träningsvägar för landsvägscykling, vilka jag tänker slita ut asfalten på under veckan som kommer. Nu startar den långa processen för att komma i nån slags form igen, och för att motverka den ska jag finfika på varje morgonrunda. Smådalarö,… Läs mer
Tillbaks på fastare land
Båtresan tillbaks till Bodö var 100% skönare än kräks- och kaosturen i motsatt riktning förra helgen. Nästa gång (för jag kommer garanterat återvända till Lofoten) kommer jag ändå välja tåg och cykel, de två mest miljövänliga, njutbara och civiliserade färdmedlen, istället för flyg och båt, de enda två färdmedel som bjuder på spypåsar med bolagets logo tryckt i fyrfärg.
Räddad av ett regn
Vistelsen på Lofoten slutar som den började, i regnblöta kläder. Nu var det nog tur för mig att regnet kom tillbaks medan jag var ute och cyklade, eftersom jag var på väg till ett lagom högt berg som på någon fjällnördsida beskrivits som ”krävande men givande”. Risken för att jag skulle fått ge upp och/eller halkat och fått åka hem med skam och/eller i gips hade nog varit lika överhängande som utsiktssidan av bergstoppen med sin lodräta bergvägg ner mot Reinefjorden. Det får bli topptur nästa år istället. En av få saker… Läs mer
Playa del Flakstad
Solen kom till Lofoten idag! Det fanns bara en sak att göra – dra till beachen. Upptäckte att strandskator är ena nervösa pipiga jävlar, att det kan se lockande ut med ett korallgrönt havsdopp men att de få som badade gjorde det mest för sporten och att den som byggde den här stranden hade lite otur när hen tänkte. Berget som ligger bakom playan ser i och för sig snyggt ut, men det fångar upp all fuktig luft som blåser in från Atlanten och skapar ett lokalt moln som blockerar solen, hur… Läs mer
I valsprängarnas land
När jag cyklade förbi fiskeorten Reine för fjärde gången på två dagar (det finns ju bara en väg så den tar man) tittade jag lite närmare på alla fina gamla fiskebåtar som puttrar omkring eller ligger för ankar. Säkert hälften av dem hade valharpun i fronten. Googlade förstås och det visar sig att en inofficiell siffra är att nästan en tredjedel av ortens inkomster kommer från den för de infödda fullt normala aktiviteten att åka omkring på havet och skjuta vikvalar med en harpun som innehåller en sprängladdning, vilken exploderar innanför späcket… Läs mer
E10 upp och ned
Jag har då och då undrat hur det skulle kännas att blåsa fram på cykel på en europaväg. Det var inte som jag tänkt mig. E10:an här uppe är ingen Autobahn eller autoroute. Däremot är det en av de vackraste och roligaste vägar jag cyklat. Större delen av vägen slingrar sig fram med massor av blinda kurvor, korta branta klättringar och ännu kortare (så är det alltid) utförslöpor. Hela vägen har man havet på ena sidan och höga berg på andra sidan vägen. (Mest hela tiden är det ”Varning för ras”, men… Läs mer
Resa till 1800-talet
Det moderna resandet har blivit irriterande likt ”beam me up, Scotty”. Man slösurfar lite facebook på nåt inflight-WiFi och så är man plötsligt framme på en plats där allt är nästan likadant – samma butiks- och restaurangkedjor, samma lcd-skärmar med samma reklambudskap, kanske en lite annan blandning av språk. Ibland kan det vara skönt för hjärnan att göra en 1800-talsresa. Det var min tanke. Igår började som en vanlig hypermodern resdag. Ingen sömn, stressat höghastighetståg i gryningen ut till Arlanda, stor Boeing till Gardemoen, sen ännu större Boeing till Bodø lufthavn. Där… Läs mer
Svettiga dagar
Igår fick jag chansen att öva porträttfoto när en kompis ville ha ett par headshots. Rolig session i det disiga dagsljuset, men ska jag bli nöjd med porträtt behöver jag nog köpa ett par blixtar med styrning och ett paraply – vilken jävla materialsport det här med foto är! Stan är annars på sitt mest kontinentala humör, varmt och fuktigt och i varje gathörn gnälls på SL och stans ölpriser på italienska och tyska, åtminstone mer än under lågsäsong. Använder både systemkameran (ovan) och nya mobilen (nedan) parallellt nu, jättenöjd med Nokia… Läs mer
Higgsfält, ACTA och Nokia 808
Idag vällde det in rubriker efter en tids nyhetstorka med spåmäns väderprognoser och twittercitat från Almedalen. Higgsbosonen har hittats, vilket gör att massa och gravitation faktiskt existerar. Bra för att: vi kan hänga kvar på planeten ett tag till! ACTA röstades ner i EU-parlamentet. Bra för att: vi kan hänga kvar på Internet ett tag till! Sist men inte minst har jag fått min nya telefon, den hopplöst föråldrade men samtidigt nyskapande Nokia 808. Bra för att: jag kan hänga kvar i min gamla välkända teknik ett tag till som en grånad… Läs mer
Midsommar
Åkte dyngförkyld till Småland för att fira midsommar och testa mitt senaste spontanköp, ett lagom slitet zoomobjektiv. Kom hem frisk. Nästan. Provisoriska tältläger har upprättats: Regniga nätter har genomsovits: Närkontakt mellan arter har upprättats: Taggiga blommor har fotats på avstånd: Fiskekort har nyttjats: Gräs har ätits och slappats på: Torr tvätt har fått hänga ute i regnet: Arbete har skjutits på framtiden: Kapitalet har krossats: Dörrar har fått stå på glänt: God mat har ätits: Litervis med gubbar har smaskats: Centilitervis med nubbar har sörplats: Äckliga grytor har lagats: Bybor har fraktats… Läs mer
Studentbunkercharm i Kungshamra
Inför gårdagens EM-fiasko gick jag förbi Bergshamras betonglummiga akademikerghetto Kungshamra. Promenaden funkade som en madeleinekaka med en så stark flashback till studentåren att jag idag har psykosomatisk baksmälla med dunkande huvudvärk som verkar ha legat och mognat i arton år. Åldrande, ska det verkligen va nåt?
Jodu, Copyriot, det ska jag förklara!
Suveräne nutidshistorikern/teknikkulturfilosofen Rasmus Fleischer sticker som vanligt vassa pinnar i vår samtids förhållande till privat och offentligt, i sitt senaste inlägg mer specifikt om hur namnrättigheter säljs, köps och skänks i gåva. Globen heter officiellt Ericsson Globe Arena och nya Stockholmsarenan kommer från och med sin försenade invigning heta Tele2 Arena. Fleischers fråga är enkelt formulerad: ”Varför byter inte Gullmarsplan namn till Telefonplan?” Varför inte? Jo sörru, doktorn, det ska jag svara på. Om jag skulle pensionera min gamla domän gullmars.se och istället köpa loss tele.se eller telefon.se så är risken överhängande… Läs mer
Luma GP 2012 – ”Helvetet i Hammarbyhamnen”
Mina foton från Luma GP 2013 finns här! Kallt. Blött. Blåsigt. När händerna domnade bort och batteriet i kameran dog med tre varv kvar orkade jag inte ens stå kvar och titta. Men några bilder av misären fick jag med mig. Det här är ett litet urval, resten av bilderna har jag lagt här på Picasa. Soligare och roligare bilder från tidigare upplagor av Luma GP: 2011, 2009, 2008. // Uppdatering: nu finns resultatlistorna uppe hos arrangörsklubben CK Valhall. //
Vårtecken
Ett säkert tecken på att man cyklar för sällan är att det hunnit växa upp nya hus varje gång man rullar förbi Västra Kungsholmen. Eller så växer det bara väldigt fort såhär på försommaren.
Idyllen söder om bron
Visst doftar äppelträdet på gården gott… …och visst är de svajande syrenerna utanför balkongen vackra… …men den riktiga gullmarsidyllen är mörk och luktar brända bromsar, försvunna drömmar och utspilld öl: Slut på samhällsinformationen.
Våravslutning på Råsunda
Sommarvärme, kvällssol och ett mål i sista minuten som rensar minnet av en djupt tråkig fotbollsmatch. Fler av mina AIK-bilder från sista året på Råsunda sett från Östra Övre finns här på picasa.
Fortsatt mörker runt Gullmars
Ja, jag försökte lätta upp det hela med en (i och för sig både grafiskt, språkligt och metafysiskt förvirrad, men ändå) lite ljusare bild. Vi närmar oss nämligen mörkrets kärna. Många skulle säga att det värsta med Hammarbyhamnen är den extremt homogena övre medelklass-demografin, tendenserna till gated community-byggande, den urtrista arkitekturen av glaslego eller att hela området är byggt som en ren provokation mot klimatkatastrofens kommande havsnivåhöjning. De naiva stackare som säger sånt har inte lärt känna hamnens riktiga ondska… The Boat Goat of Eternal Evil!!!
Skyltar med sin okunskap
En söndagsfika i solen låter inte så spännande, men Skanskvarns Psy-Ops-avdelning gör sitt bästa för att skapa kreativ förvirring kring grundfrågor som var serveringen äger rum och vem det egentligen är som serverar.
Ett historiskt uselt derby
1-1 i mål. Samma resultat i grenen antal lyckade passningar i rad. Matchens snyggaste prestation var den danske dif-backens självmål – en tekniskt avancerad volleychipp in i krysset bakom en perplex reservkeeper. ”Fotbollsgodis”, som det kallas i Camp Sweden-samhället. Lite bittert också att ingen av domarna upptäckte bollen som gårdarna rensade inifrån det egna målet – men 2-1 hade varit orättvist. Om inte annat hade det inneburit orättvist många mål i matchen, AIK:s sista hemmaderby någonsin på Råsunda – och ett av de sämsta. (Ber om ursäkt för skakig video – svårt… Läs mer
GULLMARS.SE 